- Det finns inte någon vetenskapligt hållbar undersökning i Sverige som visar vilket skydd larmet ger, säger han.
Invånarna i Stockholms län är enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) mer rädda för inbrottstjuvar än i övriga landet. 18 procent uppger att de är ganska eller mycket oroliga.
I Järfälla oroar sig mer än en fjärdedel för inbrott; det är den kommun i Stockholm där man oroar sig mest.
För ett år sedan valde familjen Zoupounidis att flytta dit från Motala och i deras radhusområde är nästan samtliga dörrar prydda med larmskyltar.
- Att investera i ett larm var en naturlig del när vi köpte huset, säger Vasilios Zoupounidis.
Carita Zoupounidis berättar att grannarna i området ofta pratar om inbrott och att de flesta av villorna är utrustade med larm.
- Det sprider sig mellan grannarna, säger hon.
Antalet larm skiljer sig stort mellan stadsdelarna i Stockholms län. I stadsdelen Silverdal i Sollentuna har över 80 procent av villorna ett anslutet larm, medan det i Spånga Solhem är runt 15 procent. De områden som har haft flest bostadsinbrott det första kvartalet i år är däremot Solna och Skärholmen, medan Djurgårdsborna enligt statistiken löper minst risk för inbrott.
Ökningen av bostadslarm förväntas fortsätta och enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är kvinnor i högre grad än män oroliga för inbrott. Larmkunderna har också börjat efterfråga mer estetiskt tilltalande larm och är oftast unga.
- Bland den yngre skaran är det självklart att köpa ett larm och om 10-15 år kommer nästan alla villaägare att ha det, tror Jonas Gudmunds, marknadschef på säkerhetsföretaget Trygga Hem.
Samtidigt visar statistik från Brå att bostadsinbrotten i Stockholm halverats de senaste 30 åren. Även under 2008 har det varit en minskning av antalet fullbordade inbrott i villa och radhus, men en ökning av inbrotten i lägenhet.
Clas Ursing, brottsförebyggare på polisen i Nacka, är i huvudsak positiv till ökningen av bostadslarm. Han tror att larm kan vara en faktor till inbrottsnedgången men att grannsamverkan är det viktigaste.
- Larmen har säkert viss avskräckande effekt, men inte allena. Att inbrotten minskat handlar också mycket om gärningsmännen, säger han.
Eftersom utryckningen vid larm i snitt tar mellan 15 och 20 minuter är det ytterst ovanligt att larmet bidrar till att någon grips.
- De rutinerade inbrottstjuvarna slinker in på fem minuter och då kan larmet bli en falsk trygghet, säger Clas Ursing.
Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi på Stockholms universitet, anser att det är svårt att avgöra om larm ökar folks trygghet.
- Det är en komplicerad fråga, men eftersom det varit en dramatisk nedgång av inbrott så finns det i alla fall inga skäl till ökad rädsla, säger han.
Sveriges stöldskyddsförening (SSF) har många råd till den som vill köpa larm. Bland annat avråder de från att köpa larm av dörrförsäljare. De tycker att kunden själv ska ta initiativ till kontakt och jämföra flera olika företag före inköpet. Priset på larm varierar och beror på larmets omfattning och leverantören.
- Det går att köpa larm för flera miljoner, men den som köpt en ny villa utan skydd lägger ungefär 10.000 kronor på säkerhetsanordningar, säger han.
Anders Gustafsson, kanslichef och branschens officiella talesman på Swelarm, tror inte att det alltid är logiska skäl som styr larmkunden.
- Av statistiska eller rationella skäl behöver du inte skaffa larm, men om du känner dig tryggare med ett larm är det skäl nog, säger han.