Det är fortfarande inte klarlagt vad som orsakade lördagens bussolycka vid Slussen, där sex personer skadades.
Chauffören har i förhör med polisen sagt att hon upplevde att bussen skenade och att hon försökte bromsa men att bromsarna inte tog, rapporterar TT.
– Föraren befinner sig i hemmet. Hon är naturligtvis väldigt tagen. Alla chaufförer som är i tjänst har möjlighet att prata om olyckan om de behöver, berättar Martin Hägglund på Keolis, den entreprenör som kör stadsbussarna åt SL.
Keolis vill inte spekulera över orsakerna till olyckan utan avvaktar polisens utredning. Det kommer att göras en teknisk undersökning av bussen på måndag.
– Vi har ingen teori åt något håll. Bussen är tagen i beslag för att det ska utredas om det finns något fel på den, säger Maria Eklund, stationsbefäl Södermalmspolisen, till DN.se.
Av de personer som skadades i olyckan lämnade två kvinnor Karolinska redan på lördagen. En man som har allvarliga men inte livshotande skador är kvar på samma sjukhus. Ett 17 månader gammalt barn som skadades lindrigt är kvar på Astrid Lindgrens barnsjukhus för observation.
En busschaufför som varit anställd på Busslink (Keolis företrädare som SL:s entreprenör) fram till i slutet av förra året säger till DN.se att bussparken är i dåligt skick och att chaufförerna på flera håll runt om i Stockholm är missnöjda.
Han märkte under sin tid på företaget av att många av bussarna var gamla och att fel inte lagas i första taget. När de väl åtgärdas är reparationerna bristfälliga.
– Silvertejp, plåtbitar och toppnit är stående material, säger han.
– Bussarna rullar konstant. Det är klart de slits.
En annan tidigare chaufför, Stefan Hällsén, har liknande erfarenheter:
– Bussarna är femton år gamla. De går i en otroligt hård miljö från fem på morgonen till tio på kvällen och blir skrangliga, säger Hällsén, som kört buss i Stockholms innerstad fram till för tre år sedan, till DN.se.
Men han betonar att det inte behöver betyda att fordonen är trafikfarliga, liksom att man ännu inte vet om olyckan vid Slussen berodde på förarfel eller bussfel.
– Man får skilja på det skrangliga och det trafikfarliga.
Stefan Hällsén menar ”absolut” att riskmomenten ökade under den tid han körde buss.
– Det räcker att man tappar uppmärksamheten några sekunder för att det ska hända något. De marginalerna finns inte, särskilt inte i innerstaden.
Många framhåller att schemat blir mer pressat. Stefan Hällsén tror inte att tidtabellerna blivit så mycket tajtare, men de är inte anpassade till den allt rörigare trafiksituationen i stan.
– Man inför exempelvis cykelbanor som korsar vägen hej vilt. Jag tycker det är fel att bara hänga ut bussbolagen. Det finns fler ansvariga, politiker och andra, säger Stefan Hällsén.
Martin Hägglund på Keolis vill inte göra några kopplingar mellan arbetssituationen för chaufförerna och olyckshändelsen.
– Vi sätter säkerheten högst av allt i vår verksamhet.
Bussen var femton år gammal, är inte det en alltför hög ålder för att användas i intensiv stadsmiljö?
– Åldern på bussen är relevant i förhållande till den service den får. Är det så att en buss av någon anledning inte håller för trafik tas den ut. Annars har vi en bortre gräns på 16 år, säger Hägglund.
Anders Willgård, huvudskyddsombud på Kommunals fackklubb för en del av innerstadschaufförerna, har inte upplevt något större missnöje bland förare angående bussarnas skick.
– De ser kanske inte så roliga ut, men rent tekniskt är det nog inget problem. Förut har man legat efter med underhåll, men nu sköter man det.
– Om man tittar tillbaka så har säkerhetstänket ökat.
Inte heller forskare har kunnat se någon tydlig trend mot sämre säkerhet. Olyckorna har inte ökat.
– Busstrafiken är fortfarande säker. Olyckstalen är så pass låga att det är svårt att dra några slutsatser. Om man ser en trend börjar man söka förklaringar, men man har inte sett en sådan, säger Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi vid Väg- och transportforskningsinstitutet VTI, till DN.se.
När man konkurrensutsatte kollektivtrafiken på 1990 talet sjönk kostnaderna med 20 procent. Men sedan har de ökat igen.
– Varför vet man inte riktigt, men det kan bero på bland annat ökade miljökrav, berättar Nilsson.