I december 2000 blev vattenståndet i Mälaren så högt att vattnet höll på att tränga ner i tunnelbanan vid Gamla stan genom nedgången vid Munkbron. Det skedde efter en varm och regnig höst, då översvämningar och hotande sådana blev vardag i Mellansverige.
Det blev ett bryskt uppvaknande. Mälaren har varit reglerad sedan 1940-talet. Troligen har slussarnas kapacitet att tömma vatten varit för liten hela tiden. Stockholm och övriga 22 kommuner runt Mälaren har haft tur så här långt.
Inte bara tunnelbanan i Stockholm riskerar att översvämmas. Billeden över Centralbron kan också hamna under vatten. Det finns många låglänta och vattennära bebyggda områden i delar av Stockholm, på Ekerö, i Västerås, för att nämna några. Inte ens i ganska nya vattennära områden är det säkert att man har tagit med översvämningsrisken vid projekteringen – insikten har bara några år på nacken. Vägar hotas. Ungefär 6.000 fastighetsägare riskerar skador, allt från lantbrukare och villaägare till företag.
Mälaren är dricksvattentäkt för två miljoner människor och dess vatten kan förorenas av gifter vid en översvämning. Man räknar med skador för mellan fyra och sju miljarder kronor, beroende på hur svår en översvämning skulle bli.
– Det här gäller bara materiella skador. De samhällsekonomiska kostnaderna är svåra att beräkna. Vad händer egentligen om Mälardalen står still? säger Mårten Frumerie, projektchef för Nya Slussen vid Stockholms stad.
För några år sedan presenterade regeringen den första delen i klimat- och sårbarhetsutredningen, där Mälarområdet spelade huvudrollen. Då hamnade fokus på klimatförändringar och dess möjliga konsekvenser.
– Översvämningsrisken kommer att vara fortsatt hög, säger Ingmarie Ahlberg, miljöchef på exploateringskontoret i Stockholm.
En större slusskapacitet blir ännu viktigare i framtiden, motsägelsefullt nog för att torra, heta somrar tros bli vanligare. Något som i sin tur kräver att man vågar behålla mer vatten i Mälaren under våren. Dels måste man motverka risken för dricksvattenbrist på grund av avdunstning, dels riskerar man saltvatteninträngning när Östersjön står högre än Mälaren. Och Östersjöns nivåer blir högre vid klimatförändringar.
I dag vågar man inte hålla vattennivåerna uppe med tanke på risken för översvämning.
Sannolikheten för att Mälaren ska översvämmas under den närmaste hundraårsperioden bedöms vara 63 procent. Det är alltså högst troligt. Men ingen vet när. Det hänger på om flera faktorer samverkar, som en kraftig snösmältning i kombination med ihållande regnväder eller ett långvarigt lågtryck med kraftiga regn som pågår i veckor, som hösten 2000 fast värre. Det kan lika gärna ske nästa vår som om 45 år.
Förhoppningen är att bygget av Nya Slussen ska kunna påbörjas 2012. Men tidsplanen är snålt tilltagen. För det krävs en gedigen utredning av miljökonsekvenser, som kan lämnas till Miljödomstolen, som i sin tur måste avkunna en miljödom för att tillåta utbyggnaden. Utredningen ska bli klar 2010.
Dessutom måste man lösa en knivigare fråga: Vem ska betala mellan 500 och 800 miljoner kronor för bygget av nya vattenslussar? Regeringen har i den nyligen lagda klimatpropositionen påpekat att ”berörd part” ska vara med och ta kostnaderna. Vem som, förutom kommunerna, utgör berörd part är oklart.
– Det är ju en definitionsfråga och det är inte lätt att avgöra fördelningen, säger Mårten Frumerie.
Majoriteten av kommunerna runt Mälaren anser att staten borde ta ansvar för finansieringen eftersom slussarna berör så många kommuner.Till hösten bjuds de berörda departementen till ett informationsmöte om Nya Slussen. Sedan återstår att se om finansieringsfrågan kan lösas.
– Vi måste nog föra diskussionen med staten parallellt med byggandet, för om vi bromsar hela slussbygget försämrar vi en viktig knutpunkt för Stockholm. Det är en tuff tidsplan och den kan vi inte göra avkall på, säger Sten Nordin (M), finansborgarråd i Stockholm.