Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Papperslösa nekas vård – trots nya lagen

Kvinnor nekas att göra aborter, barn med tandvärk avvisas i dörren och misstänkt hiv-positiva får inte testa sig. Orsaken: de kan inte bevisa att de är papperslösa.

Sedan den 1 juli i år har papperslösa samma rätt till subventionerad hälso- och sjukvård som asylsökande i Sverige. Vårdgivaren ska enligt lagen aldrig neka någon vård, utan utgå ifrån att den som säger sig vara papperslös faktiskt är det. Men lagen fungerar inte som den ska i praktiken.

Under oktober och november i år har Röda korsets vårdförmedling i Stockholm tagit emot ett ökat antal patienter som först själva har sökt vård men nekats hjälp. Det handlar om allt från akutmottagningar till vårdcentraler och tandläkarmottagningar.

– Ungefär var fjärde patient som kommer till oss har först själv vänt sig till en vårdgivare men blivit avvisad. De kommer inte ens förbi receptionen, för de kan inte bevisa att de är papperslösa. De får höra att de måste betala fullpris, tusentals kronor de inte har, säger Anna O'Sullivan, sjuksköterska på Röda korset.

Under sommarmånaderna märkte Röda korset inte av problemet, trots att den nya lagen redan gällde. Men under hösten, och framför allt i november, har fler och fler fall dykt upp. Det oroar organisationen eftersom det tyder på att papperslösa känner till sina rättigheter – men fråntas dem i praktiken.

Ofta blir de ombedda att skaffa ett giltigt LMA-kort (ett kvitto på en asylansökan) eller på annat sätt styrka sin identitet. Det händer även att papperslösa blir ifrågasatta för att de till exempel har ett giltigt pass, eller för att personalen gör bedömningen att de inte verkar komma från ett land där det är krig och därmed inte ”kan” vara papperslösa.

– Det verkar som om rykten har börjat spridas inom akutsjukvården att om man har en giltig id-handling då är man inte papperslös. Det är en missuppfattning. Receptionisterna ber de här människorna att betala fullpris för en vård de har rätt att få subventionerad enligt lag. Det är väldigt oroväckande, säger Sandra Dolietis, sjuksköterska på Röda korset.

För att undvika förvirring på receptionsnivå har Stockholms läns landsting, SLL, tagit fram ett patientkort med ett reservnummer som papperslösa kan använda sig av. Men även korten har enligt Röda korset börjat ifrågasättas av landstingets personal. De ser att patienter oftare måste stå till svars för hur de har fått tag på korten och över­tyga personalen om att det verkligen är deras.

– Det är allvarligt, för det handlar inte om några förkylningar. Vi har bland annat haft två fall av nekade aborter. En kvinna ombads att ringa en telefonsvarare och boka tid. Det blir svårt när man inte kan svenska, eller måste knappa in sitt personnummer, säger Sandra Dolietis.

Anna O'Sullivan och Sandra Dolietis tror att rädslan för att göra fel präglar personalen, och att informationen om lagen och vad som gäller inte verkar ha tagit sig hela vägen ned i organisationerna. En bild som kommer som en överraskning för landstinget.

– Det här har vi inte fått några signaler om. Vi har varit tydliga med vad som gäller, men det är upp till varje verksamhetschef att informera sin personal. Ingen ska avvisas före läkarbedömning, säger Monica Lindell-Olsson, enhetschef för Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning.

Röda korset har särskilt stött på motstånd bland Folktandvårdens kliniker under hösten. Irene Smedberg är tandvårds- och utvecklingschef på Folktandvården i Stockholm.

– Jag tror att det här handlar om missförstånd. Man kanske kommer till kliniken utan att boka en tid och tror att man kan få vård omgående. Så fungerar det inte alltid. Men nu kommer vi att gå ut med information till alla kliniker om hur vi kan bli tydligare, säger hon.

Konsekvenserna av att stöta på motstånd inom vården kan bli allvarliga för patienterna, menar Anna O'Sullivan.

– Många ger upp och börjar egenmedicinera. Köper antibiotika på nätet eller löser det på något annat sätt, säger hon.

Papperslösa

• Den nya lagen om subventionerad hälso- och sjukvård till papperslösa i Sverige trädde i kraft den första juli. Lagen ger rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå (skjutas upp), mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och vård i samband med abort.

• Barn som lever som papperslösa i Sverige har rätt till fullständig hälso- och sjukvård och regelbunden tandvård gratis på samma sätt som bofasta barn.

• Ett LMA-kort är ett kvitto på en asylansökan. Kortet visar att innehavaren är asylsökande och har rätt att vistas i landet under väntetiden. Det ska lämnas tillbaka när beslut om asyl har fattats.

• Papperslösa kallas de migranter som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd. I Sverige lever cirka 35.000 människor som papperslösa.
Källa: Röda korset

Källa: Röda korset, Socialstyrelsen och Migrationsverket

13 fall från hösten

Fall av papperslösa som nekats vård och uppsökt Röda korset under oktober och november månad i Stockholm.

• Man från land i Mellanöstern nekas att ta ett hiv-test. Han oroar sig för att vara smittad eftersom han har symptom på viruset. Vårdcentralen uppmanar mannen att skaffa ett nytt LMA-kort.

• 16-årig flicka från östeuropeiskt land uppsöker folktandvården för smärta i både under- och överkäken. Folktandvården meddelar att ett tandläkarbesök kommer att kosta 700 konor och vidare vård ”tusentals kronor”. Hon blir även ombedd att komma tillbaka med giltig id-handling och en vuxen.

• Man, 43, från östeuropeiskt land får problem unders sitt återbesök hos ortopeden efter att genomgått en tidigare operation. Han ombeds att betala fullpris, 3.500 kronor för besöket, för att han inte kan bevisa att han är papperslös.

• 31-årig kvinna från afrikanskt land söker hjälp för en tidigare gynekologisk åkomma. Hon har buksmärtor och hänvisas av vårdcentralen till en akutmottagning. Senare får hon en faktura på 2.000 kronor med hänvisningen att hon kunde visa upp ett giltigt pass, och därmed inte bedöms vara papperslös.

• 33-årig kvinna från sydamerikanskt land söker sig till en närakut för problem med hosta och andningssvårigheter. Hon har tidigare självmedicinerat utan effekt. Kvinnan ombeds att betala fullpris 1.700 kronor för att träffa en läkare. Vårdgivaren ifrågasätter vart ifrån hon har fått sitt patientkort med reservnummer, som styrker att hon är papperslös.

• 26-årig man från afrikansk land har smärtor i höftbenet. Han kan inte gå eller sova på grund av smärtan. Mannen ombeds att betala 1.700 kronor för att träffa en läkare.

• 22-årig kvinna från Sydamerikansk land söker hjälp på en vårdcentral för tryck över revbenen och andningssvårigheter. Hon blir ombedd att betala fullpris för att få hjälp av en läkare.

• 27-årig kvinna från östasiatiskt land är i behov av abort och söker sig till en akutmottagning. Där informeras hon om att en abort kommer att kosta henne 10.000 kronor.

• 34-årig kvinna från östasiatiskt land är i behov av abort. Hon ombeds ringa till abortmottagningens telefonsvarare för att boka en tid. Kvinnan kan ingen svenska och förstås inte telefonsvararen.

• 37-årig kvinna från östasiatiskt land söker hjälp på akuten för en infekterad böld på magen. Hon har tidigare självmedicinerat utan effekt. Hon ombeds att betala 2.000 kronor.

• 25-årig kvinna från östasiatiskt land söker hjälp för en krafttig svullnad över kinden och käkbenet. Svullnaden smärtar och hon har feber. Akutmottagningen ifrågasätter om kvinnan verkligen är papperslös, eftersom hon har ett giltigt pass.

• 26-årig kvinna från land i Sydasien har svår tandvärk och uppsöker Folktandvården, som hävdar att de inte har några akuta tider och inte kan hjälpa kvinnan.

• 49-årig man från nordafrikanskt land uppsöker Folktandvården med svår värk i en tand. Folktandvården uppger att man inte har några akuta tider. Mannen ombeds återkomma om 2-3 veckor.