Kungsgatan fyller hundra år på torsdagen. Det är gatan som gjorde skillnad i Stockholm. Innan 134. 000 ton sand och sten sprängdes bort ur Brunkebergsåsen och fraktades bort på hästskjutsar fanns ingen vettig kontakt mellan Hötorget och Stureplan.
När Gustav V hade invigt nya Kungsgatan den 24 november 1911 tog spårvagnen ner till Stureplan bara tre minuter.
Nu blev ju i ärlighetens namn trafiken inte särskild intensiv på Kungsgatan 1911. Det handlade om ett fordon i minuten.
Tio år senare var siffran ungefär fyra i minuten. Och det tog längre tid att bygga paradgatan än planerarna hade tänkt sig. En som tidigt visade intresse för Kungsgatan var dock Ivar Kreuger som genom sitt byggföretag Kreuger & Toll låg bakom flera av de nya byggnaderna mellan Stureplan och Sveavägen på 20-talet.
Och Kreuger såg också till att förstärka intrycket av paradgata med exempelvis Carl Eldhs Victoria-relief på Kungsgatan 26 och bröderna Sandbergs olika små tegelreliefer på Centrumhuset med klassiska Ströms klädaffär.
Vid 30-talets slut började gatan likna den vision som arkitekt Sven Wallander hade målat upp. Och det var också Wallanders idé att bygga Kungstornen, Europas första skyskrapor.
Kungsgatan fanns ju förstås redan före 1911, men sträckan från Hötorget mot Kungsholmen var inget att skryta med. Det var först när den blev en trafikled till Östermalm den kunde leva upp till sitt namn som Kungsgata.
Gatan har haft olika smeknamn genom åren. Som ljusets gata för all neon. Paradgata, förstås, men författaren Ivar Lo-Johansson hade i sin roman ”Kungsgatan” ett annat namn: ”glädjeflickornas gata”.
Kungsgatans status har dock varierat. Den var het fram till 60-talet då raggarna gav den en ny karaktär genom att glida gatan ner och plocka upp flickor på trottoarerna. När Åhléns öppnade och senare Gallerian tappade Kungsgatan som shoppingstråk, även om biograferna, klassiska Vete-katten, Ströms klädesaffär och några andra butiker behöll sin attraktion.
På 80-talet var känslan av bakgata stark. Men efter en nysatsning liknar 100-åringen återigen en paradgata.
Föfattaren Johan Erséus har i sin bok ”Kungsgatan”, som kommit i handeln lagom till jubileet, letat upp fantastiska bilder från skapandet av nya Kungsgatan.