- Makten ligger hos patienterna, säger Ulf Hallum, verksamhetschef för landstingsägda Husläkarmottagningen Serafen.
Ulf Hallum och hans läkarkolleger har sökt om auktorisation, ett slags körkort för att bedriva privat primärvård. Om landstinget godkänner dem, det vill säga intygar att deras verksamhet uppfyller de krav och mål som krävs, kommer de att vara helt beroende av sina patienter.
För den 1 januari 2008 är det länets invånare som avgör vilka mottagningar som ska överleva.
För den enskilde innebär det att man listar sig hos en läkare på en mottagning. Är man sedan inte nöjd med mottagandet eller behandlingen, så stryker man sig och listar sig på en annan husläkarmottagning.
För mottagningarnas del betyder det att de måste se till att få så många listade patienter som möjligt, eftersom antalet avgör hur mycket pengar de ska få från landstinget per år. Få listade, lite pengar.
- Det avskräcker några, men inte oss, säger Ulf Hallum. Vi har arbetat länge och fått fler patienter varje år. För vår del handlar privatiseringen om att vi inte behöver vara bundna av landstingets stelbenta regelverk, lönesystem och upphandlingsregler. Vi vill inte heller tvingas anställa övertalig personal som inte passar in i vår personalgrupp.
Men framför allt, säger han, slipper vi leva efter en ettårsbudget.
- Från och med januari kan vi föra över pengar från ett år till ett annat och lägga upp en buffert, vilket var omöjligt tidigare.
I dagsläget är det svårt att säga hur det nya ersättningssystemet kommer att fungera, om det blir bättre eller sämre, menar Ulf Hallum.
Vad händer om ingen listar sig någonstans?
- Då går hela primärvården i konkurs. Olistade spontana patienbesök ger oss bara patientavgiften och en schablonsumma för besöket. Det konstiga är att det inte finns några incitament för patienten att lista sig. De drabbas inte om de inte listar sig, men vi är skyldiga att ta emot alla ändå. Dessutom skulle folk kunna lista om sig en gång om dagen, om de vill.
Finns det inga risker för patienten?
- Tidigare har det varit "gratis" för oss att skicka prover till labb, gastroskopi och röntgen. Nu måste vi betala. Låt oss säga att en röntgen kostar 2.000 kronor, då måste vi betala 400, resten står landstinget för. Det finns alltså en risk att oseriösa verksamheter inte gör fullständiga undersökningar för att man vill spara pengar. Själv undrar jag om landstinget tror att vi hittills har röntgat för mycket.
Lilian Boström är distriktssköterska på Serafen och har drygt 30 års yrkeserfarenhet. Varken hon eller de andra sjuksköterskorna fick förfrågan om att bli delägare.
- Hade jag varit yngre hade jag reagerat. Det första året får ägarna inte säga upp någon av oss.
Sedan är det marknaden som gäller, menar hon. Det vill säga, är man i övre medelåldern har man inte så stor chans att få ett nytt jobb.
Erika Tapper, med sonen Theo, är nöjd med Serafen.
- Vi blev bara listade här. Om vi blir kvar vet jag faktiskt inte. Man får väl se hur utbudet ser ut när valet blir fritt.