Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Patienter lockas köpa dyra hörapparater

Pensionären Kurt Alm fick helt andra råd när han besökte en annan hörselmottagning.
Pensionären Kurt Alm fick helt andra råd när han besökte en annan hörselmottagning. Foto: Erik Ardelius

Kurt Alm, 73, ville kolla sin hörsel. Efter ett snabbtest föreslog audionomen en hörapparat för 26 000 kronor.

– Det är samma som Björn Skifs har, vill du inte ha samma som han? tillfrågades Kurt.

Enligt Hörselskadades riksförbund, HRF, är han långt ifrån ensam om att ha drabbats av att hörselvården blivit mer ”business” än vård efter behov.

Sedan mitten av 50-talet har hörapparater varit ett i princip kostnadsfritt hjälpmedel för svenska medborgare. Mot en så kallad utprovningsavgift på 600 kronor (i Stockholms läns landsting) får man den hörapparat som efter medicinska utvärderingar kan antas hjälpa patienten bäst.

Men det var innan det fria vårdvalet infördes i full skala för hörselvården i Stockholm år 2011.

Sedan dess har nämligen ”marknaden” slagit klorna i så väl patienterna som i landstingen. De förstnämnda lockas att tro att de privat kan köpa sig till bättre kvalitet än den landstingen erbjuder. De sistnämnda betalar ut schablonersättningar till de privata aktörerna, ersättningar som i många fall är dubbelt så höga än den kostnad som landstinget skulle ha haft om patienterna i stället fick de hjälpmedel som landstinget upphandlat.

– Det är ett svek mot så väl de hörselskadade som mot skattebetalarna. Jag vill inte tro att det var det här politikerna ville när de införde systemet. Men det var så här det blev, och nu är det dags att inse det, säger Jan-Peter Strömgren, HRF:s förbundsordförande.

Kurt Alm på Resarö är en av dem som drabbats av de privata hörselmottagningarnas vilja att sälja hörapparater. Men när den audionom som gjorde ett snabbt test av hans hörsel för att sedan, utan någon som helst medicinsk analys av resultatet, använde argumentet att han borde fundera på att skaffa samma hörapparat som Björn Skifs har, blev han misstänksam.

– Jag kände att jag behövde en ”second opinion” och bokade en ny tid på en annan mottagning. Där konstaterades att jag visserligen har viss hörselnedsättning, men att det inte alls var säkert att en hörapparat skulle förbättra min situation, säger han.

Så här i efterhand känner han sig arg. Hade han inte anat ugglor i mossen skulle han kanske ha gått på det. Hans tankar går till alla de, ofta äldre pensionärer, som kanske tror att de måste köpa hörapparater privat för tiotusentals kronor, när landstingen i själva verket tillhandahåller samma slags hörapparater.

– Att välja en hörapparat är inte som att välja glasögon eller färg på en rullator. Det är ett avancerat medicinskt hjälpmedel som måste utprovas och ställas in på individuell basis av en expert, det är inget som en vanlig ”patient” som jag kan ta ställning till, konstaterar Kurt Alm.

Men enligt HRF:s rapport är det precis så det går till i dag. Personer som söker hörselvård på privata kliniker får ofta ingen eller begränsad information om vilket utbud landstingen har. I stället erbjuds patienterna köpa egna hörapparater – i Kurts Alms fall kategoriserade enligt följande: ”Standard”, ”Plus”, ”Avancerad” och ”Best in Class”.

I rapporten beskrivs också hur patienter blivit förevisade gamla klumpiga hörapparater och fått veta att så ser landstingets apparater ut, trots att det inte alls är fallet.

Rapporten jämför bitvis situationen i Stockholm och i Region Skåne, där landstingen införde det fria valet inom hörselvården ungefär samtidigt. I båda landstingen har vårdköerna kortats och antalet utprovningar av hörapparater har ökat rekordartat. Båda sakerna är enligt HRF positivt – med undantag för att de privata aktörerna pung­slår både den enskilde och landstingen.

– Det sker också utan någon kontroll från landstinget sida. Patienterna får sämre vård, hörapparaten blir en ”quick-fix” som de privata aktörerna tjänar pengar på. Det är ovärdigt och orättvist, menar förbundsordföranden Jan-Peter Strömgren.

Fakta. HörselskadorEnligt SCB lider

Fakta. Hörselskador

Enligt SCB lider 1,4 miljoner svenskar av någon form av hörselskada. I Stockholm har 209 000 personer någon form av hörselskada. Av dem har 46,6 procent fått en hörapparat.

Under 2013 fick rekordmånga personer hörapparat. I landet var de 86 600, av dem bor 20 600 i Stockholms län.

Andelen patienter som valt en hörapparat som inte ingår i landstingets upphandlade sortiment har fördubblats under de tre senaste åren.

2012 valde 41 procent en privat hörapparat. 2013 gjorde 75 procent samma val och hittills i år har 83 procent valt att själva bekosta sin hörapparat.

Fakta. Tre modeller för hörselvård

Fakta. Tre modeller för hörselvård i Sverige

Landstingsdriven hörselvård. En majoritet av landstingen hade den här modellen, patienten betalar besöksavgift.

Hörselvård med vårdval. Finns i Östergötland och Uppsala. Auktoriserade hörselmottagningar provar ut hörapparater ur det av landstinget upphandlade sortimentet. Mottagningarna får ersättning.

Hörselvård med vård val och ”hörselcheck”. Stockholms län och Region Skåne. Hörselmottagningarna drivs privat, men varje mottagning har välja på landstingets sortiment av hörapparater och ett privat sortiment där hörapparaterna har marknadsmässiga priser. För varje hörapparat som ”skrivs ut” ersätts mottagningen med 3 040 kronor, oavsett vilken hörapparat som patienten väljer att själv bekosta.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.