Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Pionjär kan få en egen staty

Politikern Eva Remens kämpade mot rivningarna i staden. Hon ville bevara stadens ”årsringar”, som här 1700-talshusen på Bondegatan 90–92. Bilden är tagen 1963.
Politikern Eva Remens kämpade mot rivningarna i staden. Hon ville bevara stadens ”årsringar”, som här 1700-talshusen på Bondegatan 90–92. Bilden är tagen 1963. Foto: Olle Seijbold

För snart 50 år sedan blev Eva Remens Stockholms kommunfullmäktiges första kvinnliga ordförande och det är hög tid att hon uppmärksammas med en staty. Det anser tre av Eva Remens liberala partikamrater med oppositionsborgarrådet Lotta Edholm i spetsen.

Den liberala trion (förutom Lotta Edholm även Anne-Lie Elfvén och Patrik Silverudd) har lämnat en motion till Stockholms kommunfullmäktige om ett minnesmärke i form av en staty och skälen till detta är fler än att Remens enbart var fullmäktiges första kvinnliga ordförande. Ett annat skäl är att det är ont om statyer av namngivna kvinnor i huvudstaden.

– Men framför allt kan vi tacka Eva Remens för att Hornsgatspuckeln och stora delar av bebyggelsen på Mariaberget bevarades. Hon var en verklig pionjär, säger Lotta Edholm, som beklagar att det saknas kvinnliga förebilder när historien skrivs.

Det är kutym att fullmäktiges största majoritetsparti tar hand om ordförandeposten i rådssalen. Men trots att det blev borgerlig majoritet efter valet 1966 och liberalerna var det största partiet satt förlorarnas Carl Albert Anderson (S) kvar på ordförandestolen medan Eva Remens utsågs till förste vice ordförande.

– Det var väl ingen som vågade flytta på Carl Albert. De ville hellre ha en socialdemokratisk man än en kvinna trots att socialdemokraterna förlorade valet, säger Lotta Edholm ironiskt.

Carl Albert avled dock 1968 och då blev det naturligt att Eva Remens tog hans plats som ordförande. Eva Remens kom att sitta i fullmäktiges presidium i nästan 20 år.

Eva Remens (1910–1993) vann striden om Hornsgatspuckeln och stora delar av bebyggelsen på Mariaberget. Däremot förlorade hon kampen mot rivning av andra värdefulla byggnader – som Sagerska husen vid Hamngatan och Preisiska huset vid Drottninggatan – och hon skrädde inte orden när det gällde Sergels torg. Remens var av uppfattningen att det var fel att låta fotgängarna gå under jord och bilarna ovan jord.

I boken ”Alla tiders stockholmsliberaler” skriver Anders Johnson:

”Hon var själv alltid välklädd och höll hårt på principen att den som trädde in i Rådssalen under pågående fullmäktigesammanträde skulle vara ordentligt klädd.”

Någon sådan klädkod finns inte i Stockholms kommunfullmäktige 2017.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.