Polisen arbetar intensivt med att försöka slå ut det kriminella gänget Black Cobra. För två månader sedan inleddes ”Operation Serum” – i dag sitter åtta personer häktade, drygt tio har dömts till fängelse och ett hundratal förundersökningar pågår. Fram till i somras betraktade polisen Black Cobra som en marginell företeelse i Stockholm. I dag vet man bättre.
– Med ”Operation Serum” har vi kopplat greppet och är på god väg att störa ut dem, säger Rickard Johansson, biträdande länskriminalchef.
Drygt 50 personer, de flesta mellan 20 och 30 år, samtliga män, har identifierats som medlemmar eller anhängare. Ett tjugotal antas tillhöra kärnan, tre av dem av har påstått att de är gängets ledare i Stockholm.
De flesta av dem är kända kriminella. Polisens bild är dock att det inte handlar om de ”vassaste knivarna”.
– När vi bortser från det mycket allvarliga våld de här personerna utövar brukar vi skämta och säga att de ägnar sig åt ”oorganiserad brottslighet”. Det är uppenbart att de har svårt att få till någon form av ordnad struktur. Vi talar ju om personer som har missbruksproblem, som dopar sig, som i vissa fall har psykiska problem, säger Stefan Edin, gruppchef på länskriminalens Novagrupp, en särskild satsning mot nyrekrytering av unga personer till den organiserade brottsligheten.
I ”Operation Serum” ingår, förutom Nova, aktionsgrupper i söderort, på Södertörn och i Västerort. De lokala poliskontoren, som finns i de socioekonomiskt utsatta bostadsområdena, där gänget har sin rekryteringsbas, fungerar som ”tentakler”. Centralt har en samordnare utsetts, ärendena hamnar hos utvalda åklagare och man har också dragit in socialtjänsten, som informeras om pågående utredningar. Hittills har polisen gjort 13 anmälningar enligt lagen om vård av unga, lvu.
– Det stora målet är att förhindra och försvåra nyrekryteringen. I det brottsförebyggande arbetet är externa aktörer som skola, socialtjänst och det civila samhället i övrigt avgörande, säger Rickard Johansson.
I söderort har man även vänt sig till företagarna:
– Antalet utpressningar har ökat kraftigt och vi vill både informera och stötta företagarna. Det krävs en enad front, konstaterar Inga-Lill Hult, kriminalkommissarien som leder ”Operation Serum”.
Att polisen betraktar de kriminella i Black Cobra som ett slags kriminellt B-lag innebär inte att man kan se mindre allvarligt på dem. Våldsanvändningen är ofta brutal. En stor del av brottsligheten går ut på att hitta på skulder som man sedan pressar offren på. Offren är inte sällan själva kriminella som inte går till polisen. En annan del, också vanligt förekommande, är att man försöker tvinga yngre killar att begå rån. Man tillhandahåller såväl vapen som rånplaner.
För den handfull offer som hittills till slut ändå vänt sig till polisen har myndigheterna erbjudit skydd i form av eskorter till rättegångar och i vissa fall även skyddat boende.
I Södertörn kommer man genom ett EU-finansierat forskningsprojekt att titta på möjligheterna att förbättra stöd och skydd åt vittnen och avhoppare. Just på Södertörn märks det hårdnande klimatet. Under hösten har man haft sex skjutningar på öppen gata.
– Utvecklingen är oroväckande, konstaterar Fredrik Gårdare som leder insatsen på Södertörn.
Såväl polisen som andra personer med insyn i gängens värld värjer sig från den romantisering som omgärdar dem. Dramatikern America Vera Zavala, som i ett teaterprojekt intervjuat många gängkriminella, säger:
– Det finns en medial attraktionskraft kring gängen. Men med tanke på vilka trasiga, tråkiga liv de lever, hur lite de tjänar och hur mycket de flesta vill därifrån är det märkligt. I ”gängdramat” ingår dessutom bilden av att svensk polis inte har någon kontroll. Det stämmer dåligt. Alla jag mött känner sig jagade.