En kriminell person, tidigare dömd för narkotikabrott och vapenbrott, förvarar 100.000 kronor hemma i garderoben. Personen har inte deklarerat någon inkomst på fem år och har ingen förmögenhet eller andra tillgångar, årsinkomsten är 0 kronor bortsett från lite bidrag och studiestöd.

Personen rör sig i Stockholms krogmiljö. Bilder på Stockholms Finest visar hur denne poserar med exklusiva klockor, märkeskläder och köper hinkar med helrör. Personen kör en dyr bil.

Det här är ett av fyra exempel från gruppen mot yrkes- och livsstilskriminella, SYL, vid Söderortspolisen i Stockholm. I en skrivelse till Justitiedepartementet föreslår de en lagändring där omvänd bevisbörda ska gälla i vissa fall för att komma åt vinster från brott.

– Som det ser ut i Sverige så ligger ingenting på den misstänka. Det är upp till oss på polisen att bevisa att ett brott har begåtts, säger Niklas Holmgren vid SYL, som har varit med att utforma förslaget.

Det betyder, menar han, att polisen kan träffa på en person som har stora plastpåsar fulla med sedlar, hundratusentals i kontanter, uppenbart kriminella pengar, men som de står helt maktlösa inför.

– Om vi inte, konkret, kan bevisa var de kommer ifrån. Alltså från ett visst rån, eller en viss stöld, så kan vi inte ta dem, säger han.

Med sin skrivelse vill SYL lyfta upp frågan för diskussion.

– Vi lämnar det till vidare utredning. Det här är bara första dokumentet från en liten grupp. Vi vill veta om det finns fler som tycker likadant. Lagstiftningen kanske inte riktigt räcker till som den är skriven idag.

Skulle förslaget bli verklighet blir det upp till de misstänkta, i vissa fall, att själva bevisa var egendomen kommer ifrån och att den är laglig istället för att polisen bevisar att den inte är det.

– Det här tar inte sikte på vanliga medborgare. Det handlar om ett fåtal av Sveriges invånare som ägnar sig åt yrkeskriminalitet. Vi jagar inte de här pengarna, de kommer till oss ändå.