Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Polisens larm efter terrordådet: Saknade skyddsutrustning

Drottninggatan den 7 april 2017.
Drottninggatan den 7 april 2017. Foto: Magnus Hallgren

Poliser som jobbade med terrordådet på Drottninggatan saknade skyddsutrustning - trots att problemet varit känt i flera år. Det visar anmälningar DN tagit del av.

– Förutom terrorhotet fanns information om att poliser skulle lockas till bakhåll och där bli anfallna, skriver en utryckningspolis.

Polisen har fått mycket beröm för sitt arbete under terrordådet på Drottninggatan, men internt råder viss frustration.

DN har tagit del av tillbudsanmälningar från poliser som arbetade under insatsen. I dessa anmäler poliser från flera områden hur de tvingats åka till terrorinsatsen utan fullständig skyddsutrustning.

I vissa fall saknades västar, i andra hjälmar och i ett par fall fanns bara utrustning i fel storlek, vilket fick till följd att rörelsefriheten påverkades. En anmälan handlar om att ett spaningsteam stundtals inte kunde kommunicera eftersom alla inte hade radioutrustning och mobilnätet låg nere.

En polis som arbetade i yttre tjänst under terrordådet berättar för DN att ordern uppifrån var att alla skulle ha på sig full skyddsutrustning.

– Men det är svårt att ta på sig något som inte finns. Jag hade varken förstärkningsvästen eller hjälm. Det är ett stort problem att det saknas utrustning och det är i grund och botten en kostnadsfråga.

Situationen skapade en osäkerhet, berättar polisen:

– Det är kanske inget man går runt och funderar på i vardagen, men när man står i en sådan situation där rätt skydd kan avgöra mellan liv och död, då är det klart att det inte känns bra att vara utan.

Roger Östergren på Polisförbundet är huvudskyddsombud i Stockholmsregionen och väl medveten om problemen.

– Det är absolut inte bra. Vi har tryckt på sedan tidigare om att man måste se till att det finns. Förra gången det smällde i Köpenhamn och vi fick extra bevakning så hade vi den här diskussionen och det gjordes en beställning av skyddsutrustning, men det var inte tillräckligt, säger han.

Polisförbundet har i flera år drivit frågan om att alla ska ha personlig skyddsutrustning.

– Nu har jag förstått det som att arbetsgivaren ska titta på den frågan. Det är ingenting man löser på en fikarast, det handlar om offentlig upphandling, men det är viktigt att identifiera problemet och göra något åt det. Det är synd att det ska behöva hända något innan det görs något.

Läs mer: Experter: Dådet i Stockholm kan trigga andra

Enligt Roger Östergren är många poliser förbannade och frustrerade över att utrustning saknas.

– Till viss del var man också orolig över att ge sig ut i sådana här uppdrag utan att ha fullgott skydd. Det är därför man anmäler och påtalar bristen igen.

Alla poliser som jobbar i yttre tjänst, ett par tusen medarbetare, har personliga ”lätta” skyddsvästar, men den tyngre skyddsutrustningen delas på.

Erik Widstrand, kommenderingschef under terrordådet och till vardags chef på operativa avdelningen hos Stockholmspolisen, vill av säkerhetsskäl inte gå in på hur många tunga skyddsvästar som finns men säger att det rör sig om ”hundratals”.

– Vi har satsat mycket på utbildning och utrustning och det tycker jag att vi har visat i den här insatsen, medarbetarna har varit väl förberedda. Men det är ett ständigt utvecklingsarbete och det tar aldrig slut.

Finns det tillräckligt många västar för poliser i yttre tjänst?

– Det kan visa sig att det i det här exceptionella läget inte fanns det och då får vi göra komplettringar utifrån de här nya erfarenheterna. Men i ett normalläge där vi behöver tunga hjälmar och västar är det min uppfattning att det finns tillräckligt.

Är Stockholmspolisen inte utrustad för ett terrordåd?

– Vi behöver hela tiden titta på de erfarenheter som vi får från händelser och göra de kompletteringar vi behöver utifrån nya erfarenheter. Detta är en ny erfarenhet. Men det är inte så att vi har sparat på pengar, vi har köpt utrustning för miljoner för att förbereda för ett eventuellt terrorbrott.

Polisen ska nu på direktiv från regionpolischefen Ulf Johansson se över stockholmspolisens skyddsutrustning:

– Om vi kommer fram till att det fattades utrustning kommer vi att göra de komplettringar som behövs, säger Erik Widstrand.

Peter Ågren är chef för lokalpolisområdet Södermalm och känner till att det förekom problem med utrustning den 7 april.

– Det blir ett problem när det händer en sådan här grej och det ska ut mycket folk. Det blir ytterligare problem om man ska hålla i en insats under en längre tid. Det är just det vi tittar på för tillfället.

Hur har din personal mått efter insatsen?

– Min uppfattning är att det är skiftande. En del tar det hårdare än andra och det beror ju på att var man är i livet.

Insatsen var intensiv och rörig, enligt Ågren.

– Vi har pratat mycket om arbetsmiljöfrågor efteråt och haft ett bra samarbete med våra lokala skyddsombud. Nu har vi en plan för att samla in allting och göra en samverkansplan.

Läs mer: Moderaterna vill stoppa terrorism med utökad kameraövervakning

Utdrag ur tillbudsanmälningar

Utryckningspolis som anmält att det endast fanns västar i stora storlekar, något som gjorde att polisen fick svårt att ta sig in och ur bilen:

”..detta i sin tur skulle kunnat leda till en farlig situation om jag snabbt skulle behövt ta mig in och ut ur radiobilen. Att jag hade sen för stor väst påverkar också uthålligheten då den blir otymplig att bära och min rörelseförmåga försämras enormt.”

Utryckningspolis som anmält att skyddsutrustning inte fanns att tillgå:

”Det fanns bara två tungvästar och skyddshjälmar saknades helt.. (..).. Förutom terrorhotet fanns information om att poliser skulle lockats till bakhåll och bli anfallna."”

Ordningspolis:

”Västar i mindre storlek är en bristvara. Som person i storlek S är det svårt att utföra en arbetsuppgift i en väst med storleken XL/XXL.”

Spanare som anmält att radioutrustning saknades:

”Även om vi lyckades lösa uppgiften, hade det kunnat gå riktigt illa om en eventuell gärningsman var kvar på brottsplatsen eller en sekundär attack hade skett. Under vissa perioder gick det inte att ringa till varandra på grund av överbelastning. Detta ledde till svårigheter att kommunicera inom teamet.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.