SL arbetar nu med två strategiska planer för trafiken i Stockholm – en för de centrala delarna och en för länet.
Siktet ligger på 2030, men i dagarna släpptes detaljer kring den strategi som föreslås för innerstaden och som snart ska ut på remiss. Om planerna går igenom i sin nuvarande form kommer Stockholm att i framtiden bli en spårvägsstad.
– Flera städer i Europa har anammat spårvägen som fått en renässans. Det är dags att Stockholm inspireras av dem, vi ligger långt efter nu, säger Michael Stjernström, gruppledare i trafiknämnden för Kristdemokraterna, det parti som vid budgetförhandlingarna 2009 initierade arbetet med den nya strategin.
Även trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm (M) ställer sig i grunden positiv till förslaget. Till DN sade han den 24 augusti att ”spårväg har betydligt större kapacitet än stombussar”.
På dagens DN Debatt får han dock mothugg av KTH-forskarna Jonas Eliasson, Carl J Hamilton och Maria Börjesson, samtliga verksamma vid Centrum för transportstudier.
”Ge stombussarna den prioritet på vägen de var tänkta att få, och sätt in fler turer under rusningstrafiken. Högre prioritering för busstrafiken kan ge mycket stora förbättringar i rusningstrafik till en bråkdel av investeringskostnaden för spårväg. Dessutom går det att genomföra omedelbart, och inte 2030”, skriver forskarna.
Christer Wennerholm välkomnar alla åsikter, men står fast vid tidigare resonemang:
– Det underlag som experter på SL och Trafikkontoret har tagit fram är ett förslag på hur vi ska klara den framtida belastningen på kollektivtrafiken. Stockholm växer med 40.000 personer per år, säger han och påminner om det långsiktiga perspektivet.
Vad anser du om forskartrions artikel? Är stombussar rätt väg att gå?
– Vi måste kunna transportera folk i alla möjliga trafikslag. Det vi nu gör och funderar över är hur vi ska kunna öka kapaciteten långsiktigt – på 20 års sikt. Forskarna har även tagit in närtid då de sökt lösningar, då kan en förbättrad kapacitet på stombusstrafiken bli aktuellt, säger han och försäkrar att politikerna kommer att lyssna till samtliga idéer.
– Vi ska titta på det. Sen är jag övertygad om att när bussarna går så tätt som spåprvagnar gör – då kommer man att gå över till spårvagnar.
Också Michael Stjernström menar att de tre debattörerna har ett alltför kortsiktigt perspektiv:
– Stockholm växer så det knakar och då räcker det inte med bussar och tunnelbana. Vi måste komplettera med spårväg.
En tanke är att göra om de blåa stombusslinjer som nu går genom innerstan till spårväg.
– De blåa bussarna går långsamt och fastnar i trafiken. Spårvägen är snabbare och har större kapacitet.
Om Michael Stjernström får som han vill kommer tunnelbanan att byggas ut norrut mot exempelvis Täby och österut mot Nacka. I innerstaden ser han dock spårvägen som det allra bästa alternativet.
Dubbelledade bussar, vilka förespråkas av forskarna, menar han är alltför långa.
– Det är trångt i innerstan. Vi måste ändå få till större utrymmen – låt oss då gå hela vägen. Spårvägen har visserligen en högre anläggningskostnad, men på sikt tror jag att vi får igen det med lägre driftskostnader och bättre miljö.
Men det går fortare med bussar. Spårvägen kommer att dröja till 2030?
– Det är sant. Men Stockholm växer väldigt mycket och vi måste ta tag i problemen någon gång. Att stärka kapaciteten med bussar skulle ändå bli en tillfällig lösning.
Förslaget med sex nya spårvägslinjer ska nu ut på remiss.
Tror du att ni får igenom det?
– Jag tror att flera av linjerna kommer att bli verklighet. Kanske inte alla sex – men säg fem av dem.
Erika Ullberg, oppositionslandstingsråd (S) välkomnar debatten om kollektivtrafiken i Stockholm.
– Vi måste prata om hur vi bygger ut kollektivtrafiken och handskas med skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Då handlar det om att prioritera projekt och väl valda linjer, precis som forskarna påpekar i sin artikel, säger hon.
Socialdemokraterna i Stockholm är inte alls negativa till spårväg.
– Men det handlar om rätt trafikslag, på rätt plats, vid rätt tid och till rätt pris. Ibland behövs tunnelbana, från Odenplan till Karolinska och till Nacka är det rätt trafikslag. Sedan finns andra ställen där spårväg är rätt investering.
En sträcka som lämpar sig för spårväg är enligt Erika Ullberg busslinje 4, från Radiohuset till Södersjukhuset. Den sträckan har varje dag lika många resenärer som hela SJ, 60.000.
– Majoriteten börjar i helt fel ände genom att ta beslut på att bygga ut Spårväg City till Lidingö, en linje som ska gå genom ett framtida bostadsområde, Djurgårdsstaden, där det kanpp bor några alls i dag.
Framkomligheten är dock prioritet nummer ett:
– Det heter ju stombussar, men vi har inga stombussar, utan snigellinjer. Precis som forskarna skriver, vill man satsa på god framkomlighet ska man ge de blå bussarna egna körfält. Det handlar både om kostnader och framkomlighet. En spårväg i framtiden löser inte problem i dag. Folk trängs här och nu, säger Erika Ullberg.
Eldrivna bussar lyfts fram som ett alternativ i debattartikeln.
– Det är något jag har pratat om i fler år. Investeringen är kort. Det viktiga är att ta beslut om framkomligheten. Elbussar i egna körfält kan vara en förberedelse för spårvagnar i framtiden. Men vi måste bereda väg för snabb kollektivtrafik redan nu, säger Gunilla Roxby Cromvall, Vänsterpartiets representant i landstingets trafiknämnd.