Ingenstans i Sverige har det privatiserats så snabbt som i Stockholm.
– År 2006 beslutade politikerna i Stockholms stad att de skulle konkurrensutsätta i princip alla vårdboenden, säger professor Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.
Den snabba privatiseringstakten har fört med sig en del negativa konsekvenser, menar Szebehely. När ett boende privatiseras väljer en del i personalen att inte följa med. Kommunen måste då hitta ett nytt jobb till vederbörande vilket tränger ut vårdpersonal som arbetat kortare tid inom kommunen.
I Sverige finns det inga studier som säger att ett riskapitalägt företag skulle erbjuda sämre vård än övriga ägarformer. Amerikansk forskning visar däremot att stora vinstdrivande vårdkedjor håller lägre kvalitet.
– Kvaliteten blir lägre för att kedjorna har ett kortsiktigt vinstintresse, liksom de riskkapitalägda företagen, säger Szebehely.
Regelverken och politiken i Sverige har gjort det lätt för riskapitalbolag att etablera sig inom äldreomsorgen.
– Generös tilldelning av skattemedel tillsammans med en väldigt låg grad av reglering och kontroll gör marknaden väldigt attraktiv, säger Szebehely.
Den breda politiska enigheten kring privatiseringarna i Sverige har också gjort det lättare för riskkapitalbolagen. I Norge och Danmark har Socialdemokraterna varit mer negativa och skeptiska till vinst.
I Caremas verksamhetsberättelser finns det ett avsnitt som handlar om den politiska risken i det land där man är verksam, berättar Marta Szebehely. I Sverige anses risken låg.
– De gör bedömningen att ett regeringsskifte inte gör stor skillnad för verksamheten, att det är i stort sett lika god chans i båda läger.
Marta Szebehely får ofta höra från utländska kolleger att vi i Sverige är naiva när det gäller de stora riskkapitalbolagen – att vi utgår från att alla företag som kommer in på marknaden för äldreomsorg vill ge så god vård som möjligt.
– Vi har ingen tradition av misstro mot företag. Titta bara på det uppvaknande som skett efter den senaste tidens avslöjanden, säger hon.
Enligt Marta Szebehely är personaltätheten den främsta kvalitetsfaktorn inom äldrevården. Svensk forskning visar att personaltätheten i svenska privata boenden är tio procent lägre än i kommunala.
– En av de viktigaste kvalitetsaspekterna är att boendet har en så stabil personalgrupp som möjligt.
Att det finns tillräckligt med personal är också viktigt för att hinna med att umgås med de äldre och ge dem ömhet i livets slutskede.
– Det finns ett tydligt samband mellan låg personaltäthet och sämre vårdkvalitet, som liggsår exempelvis. Personalen hinner inte med.
Forskning har också visat att privata vårdgivare i Sverige har färre heltidstjänster och fler timanställda, något som påverkar kontinuitet och regler och rutiner negativt.