Ändrat löneavtal och dålig arbetsmiljö ledde i onsdags till att fyra ledningssjuksköterskor sa upp sig från Huddinge sjukhus. Flera källor uppger för DN att många andra funderar på att göra samma sak och Sinikka Isoaho, Vårdförbundets representant, varnade för att patientsäkerheten är hotad.
Det är verksamhetschefen Gunnar Öhlén inte oroad över.
Stämmer det att det under sommaren fanns personal på ortopedakuten som inte ens kunde gipsa?
– Det kan ha inträffat men i en sådan situation finns det medarbetare med synnerligen god erfarenhet av att gipsa. Sedan har du en ortoped på plats som har ordinerat gipset, som i vissa lägen kan gipsa själv. Naturligtvis är det olyckligt att det finns en lägre kompetens under sommaren, det blir lite mer strul och tar lite längre tid, säger Öhlén.
Hur reagerar du på den senaste veckans uppsägningar?
– Det är synnerligen olyckligt och jag är djupt bekymrad över att ett antal mycket duktiga och kompetenta medarbetare väljer att lämna verksamheten.
Har du förstått att personalen är missnöjd?
– Ja, det finns en uttalad frustration över lönerevisionen. Vi har valt att lägga pengar på strategisk nyckelpersonal, medarbetare som huvudsakligen jobbar på natten, för att vi vill bibehålla just patientsäkerheten. Det är svårare att rekrytera nattpersonal än dagpersonal och vi behöver kunna garantera en jämn och hög kompetens nattetid. Men missnöjet är bekymrande, säger Öhlén.
Problemen på Huddingeakuten är inte nya, menar oppositionsborgarrådet Dag Larsson (S).
– Ända sedan 2007 har revisorerna i landstinget slagit larm om sjukhusen, om Huddinge, akutmottagningarna, platsbristen. De säger mer eller mindre att situationen är orimlig. Jag har haft många samtal med oroliga människor, barnföräldrar, som undrar varför politikerna inte gör något åt att man kan sitta hur många timmar som helst på akuten utan att få hjälp. Jag har debatterat frågan i fullmäktige flera gånger, säger han.
Den kraftiga inflyttningen till Stockholm gör att det är viktigt att snabbt säkerställa sjukvårdens kvalitet i huvudstaden. Ett sätt är att bygga lättakuter i anslutning till sjukhusens akutmottagningar, vilket man borde ha gjort för länge sedan, menar Dag Larsson.
– Jag är självkritisk. 2002 när jag började med sjukvårdspolitik sa man att vi måste minska antalet vårdplatser, men ingen hade gjort en rimlig analys av befolkningstillväxten i Stockholm.
På fredagsmorgonen, efter att ha tagit del av DN Stockholms uppgifter om situationen på Huddingeakuten, skickade Dag Larsson ett brev till hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M). Han skriver att situationen är allvarlig, något som Socialdemokraterna vid flera tillfällen har påpekat, ”men utan respons från sittande majoritet”.
Larsson vill därför att man gemensamt kallar till ett möte om krisen, med sjukhusledningar och fackliga representanter.
– Vi behöver anställa mer personal och det är det som tar tid. Vi har tillräckligt med fastigheter som vi skulle kunna öppna och därmed skapa nya vårdplatser, säger oppositionsborgarrådet.
DN fick på fredagen inte tag på Filippa Reinfeldts pressekreterare före första upplagans pressläggning. I hennes ställe kommenterade biträdande hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Lars Joakim Lundquist frågan:
– För mig som ansvarig för akutsjukvården är det viktigt att den håller en hög kvalitet och en god tillgänglighet. Därför har vi ökat antalet vårdplatser de senaste åren och planerar för att bygga ut 500 ytterligare vårdplatser. Vi har nu efter flera års arbete lyckats öppna de vårdplatser som Socialdemokraterna stängde. Eftersom akutmottagningarna måste hålla högsta kvalitet kommer jag att ta upp akutmottagningen vid Karolinska Huddinge vid nästa möte med beredningen för akutsjukvård.