Miljösatsningar är inte alltid det lättaste stadsplanerarna har att hantera. Det engelska uttrycket ”Not in My Backyard”, inte på min bakgård, illustrerar hur goda intentioner ibland krockar med starka lokala intressen.

Nästan alla är positiva till utbyggnaden av den förnybara energikällan biogas – bränsle skapat av restprodukter från den biologiska världen som annars skulle kasseras. Stockholms stad ska sluta göra gas av lättbensin. Så småningom vill man också fasa ut naturgasen. Målet på sikt är att helt kunna förlita sig på biogas.

Problemet är att den produceras i anläggningar med stora rötkammare där det finns en risk för obehaglig lukt. De märks, kort sagt. Och det kommer att behövas ett antal för att möta behovet. Inte minst nu när regeringen i sin vårbudget beslutar att slopa skatten på biogas för konsumenterna.

Mellan Flatens naturreservat och Nackareservatet, vid Ältasjöns västra strand, har en tomt kalhuggits för att bygga Sveriges största biogasfabrik. På andra sidan sjön ligger Älta, där 3.500 personer skrivit på en protestlista.

– Det är ju naturreservat på ömse sidor. Och Ältasjön ligger intill. Sedan har vi miljöaspekten när det gäller transporter – allt som ska köras till och från anläggningen på Tyresövägen och Södra länken, säger Bernt Mattson, ordförande i föreningen Rädda Ältasjön, som kämpar mot bygget.

Bolaget som fått uppdraget att bygga har utrett ett antal andra tänkbara placeringar i Stockholmsregionen men har fastnat för denna. Bernt Mattsson tror att det helt enkelt beror på att Stockholms gasbolag arrenderar marken.

Från staden hörs förstås andra argument. Anläggningen hamnar nära den gasledning som ska användas. Och marken är ursprungligen avsedd för energiproduktion.

– Men det är skillnad på de fem meter höga solpaneler som projekterades för tio femton år sedan och den här processindustrin, säger Bernt Mattson.

Peter Jacobsson på Stockholms stadsbyggnadskontor tycker att Ältaborna är oroliga i onödan, särskilt som de bor långt från fabriken.

– Man måste respektera att folk har känslor, men det är vår uppfattning att det inte drabbar dem, säger han.

– Oron har handlat om anläggningens storlek och om lukten. Bilden de haft av storleken har varit felaktig, eftersom det inte framgått att man spränger bort berg så att anläggningen hamnar under Tyresövägen. Och det är inte aktuellt att använda matavfall utan bara säd, ruttet hö och restprodukter från ölindustrin. Så det kommer inte att lukta.

Bernt Mattsson medger att risken för dålig lukt i västvinden över Ältasjön har minskat sedan gasbolaget slopat planerna på att använda sig av matavfall. Men han tror knappast den är över för gott.

– De lägger nu en ansökan med det lindrigaste alternativet. Men när de väl har byggt är det inget som hindrar att de kommer med en ny ansökan om att använda matavfall.

På torsdagen ska stadsbyggnadsnämnden fatta beslut om en ändring i stadens detaljplan som möjliggör bygget av gasfabriken. Sannolikt blir det ett ja, även om föreningen Rädda Ältasjön har ”fått indikationer på” att åtminstone oppositionen kommer att rösta nej.

Men föreningen tänker överklaga så långt det går, först i Länsstyrelsen och därefter på regeringsnivå. Man har lämnat in två JO-anmälningar mot tjänstemän i Stockholms kommun för allvarliga tjänstefel i arbetet med detaljplanen.