Protester mot utvisning av flykting till Kina

När DN träffar den 25-årige mannen håller han på att ta farväl av sina skolkamrater och lärare på Sundbybergs folkhögskola.

I väntan på att Migrationsverket fattar beslut om fallet ska prövas på nytt kommer mannen att hålla sig gömd någonstans i Sverige.

Amnesty International är kritiskt till Migrationsverkets tidigare utvisningsbeslut.

Den muslimska folkgruppen, som utgör majoriteten i det autonoma Xinjiang i nordvästra Kina, har sedan länge varit utsatta för systematiska kränkningar som till exempel godtyckliga frihetsberövanden, hävdar Amnesty.

- Vi anser att mannen definitivt inte bör utvisas till Kina. Migrationsverket kan inte Kina tillräckligt bra. Det krävs inte mycket för att kinesiska myndigheter ska fängsla en uigur. Bara att mannen varit utomlands kan räcka, säger Madelaine Seidlitz, flyktinghandläggare på svenska Amnesty.

Som DN rapporterat från Kina hårdbevakas Tibet och Xinjiang där myndigheterna inte vill se några folkliga protester eller attentat inför OS.

Efter den 11 september 2001 bad USA Kina om hjälp i jakten på terrorister och en islamistisk rörelse i Xinjiang har klassats som terrorgrupp.

Enligt flera människorättsorganisationer har kinesiska myndigheter använt terrorhotet som en förevändning för att slå till mot alla uttryck för uigurisk identitet.

Enligt Migrationsverkets landinformation är ett tusental uigurer fängslade för att de verkat för en splittring av den kinesiska staten.

"Även fredliga uttryck för etnisk identitet såsom innehav av kassettband, affischer eller texter, har tolkats som uttryck för separatism och lett till långa fängelsestraff", skriver Migrationsverket.

Att 25-åringen trots det fått ett utvisningsbeslut beror på att Migrationsverket ifrågasatte hans trovärdighet då han med hjälp av människosmugglare anlände till Sverige 2004.

Migrationsverket hävdar att hans id-handling manipulerats, att han ändrat sina uppgifter och överdrivit sina politiska aktiviteter.

- Jag blev avstängd från universitet sedan jag som representant för elevkåren framfört mina skolkamraters protester mot att kinesiska var det enda språket som fick användas i undervisningen, berättar mannen för DN.

När mannen inte längre kunde studera började han sälja mobiltelefoner tillsammans med en vän som var ledare för Östra Turkestans ungdomsorganisation.

Mannen blev själv aktiv, och flydde sin hemstad sedan vännen fängslats och fått sin lägenhet undersökt av polisen.

- Jag flydde främst av rädsla. Nu när jag levt i frihet har jag varit betydligt mer politiskt aktiv här än vad jag var därhemma, säger han.

I sin begäran om ny prövning styrker mannen sin identitet och lyfter fram att han varit en av de ledande i uigurernas exilorganisation i Stockholm, vilket stärks av Amnesty International och en rad utländska uiguriska organisationer.

Mannen har också demonstrerat utanför Kinas ambassad och varit tolk åt uiguren Adel Abdul Hakim, som av misstag satt fängslad i fyra år på Guantánamo.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut