Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Psykiatrisk hjälp kan dröja i flera år

Sex av tio barn får börja en neuropsykiatrisk utredning inom en månad, enligt landstinget. Men i verkligheten handlar kötiden om år.

– Vår studie visar att barnen får vänta i tre år i snitt på utredning, säger Martin Forster, doktor i psykologi vid KI.

Stockholm är ett av de landsting som inte klarar det nationella målet att ge barn psykiatrisk vård inom 30 dagar. Förra året fick bara tre av fyra barn specialistvård i tid och sex av tio fick påbörja sin neuropsykiatriska utredning inom en månad.

Men en ny utvärdering från Karolinska institutet visar att kötiden inte handlar om månader utan om år. Kartläggningen av drygt 100 barn i psykiatrin visar att de i snitt fick vänta i tre år på en utredning. Barnen var i genomsnitt elva år när föräldrarna först fick kontakt med vården och hann fylla fjorton innan de skickades till utredning.

– Den formella kötiden säger väldigt lite om hur snabbt man får hjälp. Det är allvarligt och ett gigantiskt problem eftersom utredningen är helt avgörande för att barnen ska få hjälp över huvud taget, säger Martin Forster, doktor i psykologi vid Karolinska Institutet.

Han menar att skolan i alldeles för liten utsträckning fullgör sitt uppdrag och uppmärksammar och remitterar barn som behöver hjälp. Många barn hinner gå miste om både mellanstadiet och högstadiet.

– Barnen kommer alldeles för sent till utredningen. De borde ha upptäckts tidigare av skolhälsovården. Neuropsykiatriska problem är ju inget man får i tonåren.

Studien visar också att utredningen är nyckeln till behandling även om den inte ger alla adekvat hjälp. För att över huvud taget få medicin krävs en diagnos, och 60 procent av barnen började medicinera så snart utredningen var klar. Först då sattes även andra insatser in. Samtals­stödet till föräldrar fördubblades och extra resurser i skolan som assistenter och specialpedagoger ökade med femtio procent. En femte­del av familjerna fick även rätt till ekonomiskt stöd till barnen efter utredningen.

– Barnen hade i snitt en insats före utredningen och tre insatser efter, säger han.

Utredningen och de efterföljande insatserna gjorde också att barnen enligt föräldrarna mådde avsevärt bättre bara ett år efter avslutad utredning. Nära nio av tio hade problem på en klinisk nivå som kräver vård, efter utredning var det bara omkring hälften.

– Undersökningen visar att det dröjer alldeles för länge mellan första vårdkontakt och utredning, men ett kanske större problem är att det dröjer innan barnen över huvud taget uppmärksammas av vården. Ibland handlar det om att föräldrarna stoppar och inte vill men då har skolan ett ansvar att motivera föräldrarna att söka vård, säger Martin Forster.

Stockholms läns landsting klarar i dagsläget inte att ge barnen hjälp i tid och får därför inte heller del av den statliga bonusen. Enligt landstingets siffror fick 59 procent påbörja en neuropsykiatrisk utredning inom 30 dagar förra året, under sommaren var väntetiden längre.

– Vi har byggt ut kraftigt varje år men det räcker inte för antalet remisser ökar lika kraftigt. Vi har fått köpa externa utredningar för att korta väntetiderna. Det är inte pengar som är problemet utan att få tag på psykologer och utredningskompetens, säger Birgitta Rydberg (FP), sjukvårdslandstingsråd.

Just nu pågår förändringar inom upphandlingen av psykiatriska utredningar.

– Vi tror att det tar något år till innan vi är i kapp på att ha kort vänte- tid till utredningar av psykiatriska tillstånd, säger Birgitta Rydberg.

Fakta: Kötid

Andel barn som får neuropsykiatrisk utredning inom 30 dagar.

2011 60 procent

2012 51 procent

2013 59 procent

Källa: SLL

Verklig kötid för en neuropsykiatrisk utredning

Snittålder första vårdkontakt

Alla Pojkar Flickor

11 år 10 år 12 år

Snittålder påbörjad utredning

Alla Pojkar Flickor

14 år 12 år 14 år

Källa: Karolinska i nstitutet, studie på 108 barn under utredning i Stockholms län, 2012.

Insatser efter neuropsykiatrisk utredning

Medicin: Ökade från noll till 60 procent av barnen

Föräldrastöd: Ökade från 20 procent till drygt 40 procent

Åtgärdsprogram i skolan: Ökade från 40 till drygt 60 procent

Extra resurser i skolan: Ökade från 40 till 60 procent

Ekonomiskt stöd: Ökade från 0 till drygt 20 procent.

Källa: Karolinska institutet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.