Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Räkna med höjd trängselskatt

Politikerna är eniga om trängelskatt på Essingeleden i framtiden.
Politikerna är eniga om trängelskatt på Essingeleden i framtiden. Grafik: Barbro Ingvaldsson, Foto: Roger Turesson

Trängselskatten i Stockholm höjs om några år. Skatten på Essingeleden dröjer lite längre.
De politiska partierna i Stockholm är inte överens om hur många betalstationer det ska bli. Men de är ense om att staten inte ska få blåsa Stockholm på trängselskattepengarna.

Efter sommaren startar förhandlingarna om det tunnelbanepaket som regeringens förhandlare HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman föreslår. Det kommer säkert att bli svåra förhandlingar om förlängningen av tunnel­bane­linjer till Nacka, Barkarby och ­Solna, ihopkopplingen av gröna och blå linjen mellan Gullmarsplan och Nacka och de 75.000 nya bostäder som ska byggas enligt paketet.

Men ännu hårdare lär förhandlingarna om finansieringen bli och den knepigaste delen stavas trängselskatter. Trafikverket och KTH lade i förra veckan fram ett förslag till förändringar och breddningar av skatten. Huvudförslaget är en trestegsraket med höjda skatter vid dagens betalstationer, trängselskatt på Essingeleden – redan innan Förbifarten byggs – och trängselskatt på broarna över Mälaren.

Det skulle betyda maximalt 30 kronor per passage i dagens zon, lika mycket på Essingeleden och 10–15 kronor på broarna. Att höja trängselskatten vid dagens stationer till exempelvis 30 kronor är inte särskilt politiskt kontroversiellt. Alla partier står redan i princip bakom en höjning enligt något av de prisindex som finns. Flera partier tycker att skatten borde vara ännu högre.

– Det borde göras en analys om en höjning till 40 kronor. Att höja till 30 kronor får nog begränsad ­effekt på trängseln, tror landstings­rådet Gustav Hemming (C).

Trängselskatt på Essingeleden när Förbifart Stockholm byggs är okontroversiellt, även om inte alla partier vill att motorvägen byggs. En betalstation på Essingeleden innan tunnlarna öppnar är mer kontroversiellt.

– Det känns fel att tvinga en bilist som ska från till exempel Linköping till Arlanda att betala bara för att han måste passera Stockholm, säger Henry Stensson, ordförande för Moderaterna i Stockholms stad.

Trafikverket föreslår att betalstationer på Västerbron, Centralbron och Slussen utreds. Ett förslag som inte får omedelbart grönt ljus av de politiska partierna.

– Det är tveksamt. Vi vill ha ett så enkelt system som möjligt. En trängselskatt på broarna verkar inte ge så stor effekt att det är värt att krångla till systemet, säger ­Yvonne Blombäck (MP), vikarierande oppositionslandstingsråd.

På en punkt är alla partier i regionen helt överens. Staten ska stå för minst 50 procent av de 17 miljarder tunnelbanepaketet beräknas gå på. Och då ska inte trängselskatterna ingå i den statliga finansieringen – som förhandlingspersonerna gett uttryck för.

– I grunden är det positivt att ­regeringen gjort klart att den är beredd att satsa på utbyggd tunnel­bana. Formellt är trängselskatten en statlig skatt, men det är orimligt att stockholmarna ska stå för statens finansiering av tunnelbanan, säger Henry Stensson.

Precis som många andra för han fram finansieringen av Göteborgspaketet. Där betalar staten 50 procent och intäkterna från trängselskatten läggs ovanpå detta.

Partierna i Stockholm är bekymrade över att staten mer och mer tycks se trängselskatten som vilken statlig skatt som helst. De anser att den egentligen borde vara en avgift och skötas av regionen. I den överenskommelse om en trafiklösning som staten och regionen förhandlade fram 2007 under ledning av förra finansborgarrådet Carl Cederschiöld (M) står en nyckel­mening som ­regionens partier anser borde gälla.

”Trängselskatten är en kommunal/regional medfinansiering. Efter 2010 kommer ansvaret föras över till kommun/region.”

Det har ännu inte skett.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.