DN har i flera artiklar skrivit om den tuffa bostadsmarknaden i Stockholm och vilka följder den får.
Bland annat ökar segregationen betydligt. Människor med höga inkomster bor i allt större utsträckning innanför tullarna. För tjugo år sedan var skillnaden i genomsnittlig inkomst 5 procent mellan innerstad och ytterstad. I dag är den 29 procent.
Till exempel har inkomsterna på Östermalm ökat med nära 60 procent mellan 1991 och 2008. I Skärholmen är ökningen 0,1 procent.
Statsminister Fredrik Reinfeldt vill, till att börja med, inte dra för stora växlar av statistiken.
Är det rimligt att innerstan blir ett reservat för välbärgade?
– Det är att dra i väg resonemanget för långt. Det har varit en stark löneutveckling på många håll också i ytterstaden och hela länet. En bra reallöneutveckling för de flesta. Bra överallt utom i Skärholmen och på Järvafältet. Låt oss då ställa frågan varför det blir några platser runt storstäderna där utvecklingen är sämre, säger Reinfeldt till DN.
– Det kommer nära frågor om arbetslöshet, dålig kvalitet i utbildningen och arbetslinjen. Låt oss se till att alla får jobb. För dem som inte får det har vi fördelningspolitiska reformer som är träffsäkra, till exempel höjningen av barnbidragets flerbarnstillägg. Och från första januari 2012 höjer vi den särskilda barndelen i bostadsbidragen.
En förklaring till den ökade segregeringen har varit omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter, menar vissa. Det gör att bara de som har råd att köpa kan flytta till innerstan. Nu är andelen hyresrätter innanför Stockholms tullar nere på 36 procent.
Fredrik Reinfeldt försvarar ombildningarna – och är skeptisk till hyresrätten som idé i city.
– Det har funnits en efterfrågan från fler att äga sin bostad och den har varit rätt att bejaka, säger han.
– Alla som varit i närheten av Stockholms innerstad vet att hyresrätten som idé inte funkar där. Hyresrätten ska man lämna över till nästa hyresgäst, men i realiteten har det blivit en svart marknad.
Menar du att de säljer kontraktet svart?
– Nej, det sa jag inte, men de använder kontraktet i en bytesaffär med en villa eller en bostadsrätt. Då blir det ingen rörlighet, inga nya får en chans.
Moderata politiker har talat om att en balans – hälften hyresrätt, hälften borätt – vore bra. Vad tycker du?
– Din utgångspunkt är att hyresrätten fungerar som hyresrätt och det gör den inte. Ingen skulle hålla med dig.
Men ska det inte finnas några hyresrätter alls kvar i innerstaden?
– Hyresrätten har absolut ett värde för dem som inte har ett insatskapital och också för att uppnå den rörlighet på arbetsmarknaden som vi eftersträvar.
Så 50 procents hyresrätt och 50 procents borätt är ett mål även i innerstan?
– Återigen, din fråga implicerar att hyresrätten fungerar och det gör den inte. De flesta som har ett hyreskontrakt i Stockholms innerstad ser ett värde i det och släpper det inte.
Men Reinfeldt får kritik för sin syn att hyresrätten inte fungerar.
– Alla boendeformer kan missbrukas. Det finns bostadsrätter som hyrs ut svart. Men en vanlig hyresgäst ägnar sig knappast åt svarthandel och pengar under bordet. Det som skapar alla avarter är i grunden bristen på bostäder, säger Barbro Engman, hyresgästföreningens ordförande.
I stället kommer hon med en uppmaning:
– En tredjedel hyresrätter är definitivt för lite. I Stockholms innerstad är det svårt att bygga nytt och förtäta mer. Men i stort gäller det att få i gång byggandet. Tillsammans med Fastighetsägarna har vi uppvaktat regeringen om bland annat lägre moms på byggande och att fastighetsskatten tas bort på hyresrätter.