Intyg från läkare räcker inte när det gäller skolelever med särskilda stödbehov. Det är rektorerna själva som har sista ordet om en elev ska få gå på resursskola eller inte.
– Jag trodde det var slut med läkare som ska tala om hur vi ska arbeta, säger grundskolechefen Håkan Edman.
I flera artiklar har DN.se skildrat problematiken kring elever som inte går i skolan på grund av psykiska problem. En av artiklarna handlar om en 13-årig pojke med autism och adhd som tvingas flytta från en resursskola. Detta trots att föräldrarna fått ett intyg från en överläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin samt från en lärare på resursskolan om att det är olämpligt att flytta honom.
- Vi har all respekt för läkares utlåtanden när det gäller den medicinska bedömningen. Men det är vi som gör den pedagogiska bedömningen och den baseras på ett flertal ståndpunkter, säger Håkan Edman, grundskolechef på Utbildningsförvaltningen i Stockholm.
Men det är inte han eller Utbildningsförvaltningen som placerar elever i olika skolor.
- Rent allmänt är det rektorer som har ansvaret och när föräldrar har en annan uppfattning får de föra en diskussion. De kan givetvis prata med utbildningsförvaltningen också, men vi omprövar inte rektorers placeringar, säger han.
Utbildningsförvaltningens utgångspunkt är att i största möjliga mån placera elever i så kallade "vanliga" skolor.
- Vår målsättning är att elever så långt som möjligt ska gå i en vanlig klass, säger Håkan Edman.
En plats på en resursskola är betydligt dyrare än en vanlig grundskoleplats, och det är hemskolan som betalar, men Håkan Edman tror inte att ekonomin är skälet till 13-årings flytt.
- Rektorer har som uppdrag att organisera den bästa utbildningen. Ekonomin ska inte påverka placeringen av elever.
I dagsläget har Utbildningsförvaltningen ingen samlad statistik över antalet frånvarande skolelever, men kommer under våren se över problematiken.