Rinkebyskolan har mottagit flera prestigefyllda priser de senaste åren. Men mer än hälften av dagens niondeklassare riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet.
- Jag känner mig förd bakom ljuset, med de här resultaten är man inte värd några priser, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, till DN.se.
DN.se:s kartläggning visar att 52 procent av dagens niondeklassare i Rinkebyskolan var underkända i något av kärnämnena efter vårterminen 2008. Bortser man från den så kallade elitklassen, där de flesta av skolans duktigaste elever går, ökar siffran till 67 procent. Både föräldrar och elever som DN.se talat med är oroliga för vad som ska hända i vår, när det är dags att söka till gymnasiet.
- Siffrorna är chockerande höga. Uppenbarligen har de här eleverna inte fått det de har rätt till, det vill säga hjälp i mindre grupper med bland annat läxläsning, specialundervisning och hemspråk, säger Metta Fjelkner.
- Man kanske kan säga i Rinkeby att man satsat mycket, men då svarar jag att det räcker inte, fortsätter hon.
Hon anser inte att det behöver vara fel att samla de bästa eleverna i en och samma klass. Men det får aldrig gå ut över dem som behöver extra hjälp, fastslår hon.
- Jag kan aldrig acceptera att man redan från årskurs fem på nåt vis känner som förälder att mitt barn kommer aldrig att klara gränsen för godkänt. Det kommer bara öka segregeringen och den sociala inlåsningen, säger Metta Fjelkner.
De senaste fem åren har cirka 30-40 procent av eleverna på Rinkebyskolan lämnat nian utan att vara behöriga att läsa vidare på gymnasiet. Samtidigt har skolan mottagit flera prestigefyllda priser.
- Jag känner väl till de priser som Rinkebyskolan fått genom åren, men är det på det här viset, att man inte har sett till helheten så känner jag mig förd bakom ljuset, säger hon.
- Man kan inte slå sig för bröstet för att ett mindre antal elever lyckas särskilt bra. Man måste se till helheten, till alla elevers lika rätt och chans. Stämmer de här uppgifterna är jag väldigt kritisk till att man fått de här priserna, säger hon.
Samtidigt kan man inte lägga allt ansvar på de enskilda skolorna, menar Metta Fjelkner. Detta är en i högsta grad politisk fråga. Staten måste ta ett större ansvar, menar hon. Inte minst nu, när vi är på väg in i en lågkonjunktur.
- Häromdagen efterlyste jag en skolakut. Vi kan inrätta bankakuter, men staten måste även gå in och garantera en likvärdig, rättvis, kompensatorisk skola i Sverige. Det är de svagaste som drabbas om kommunerna tvingas skära i verksamheten, säger Metta Fjelkner.