Inställda rättegångar på grund av att polis och domstol inte kunnat nå den åtalade innan rättegången är ett omfattande problem. Men det är svårt att komma åt den som håller sig undan rättvisan.
Den som misstänks för brott får en kallelse till domstolen tillsammans med ett svarsbrev som denne ska skriva under och skicka tillbaka. Det är detta som kallas delgivning.
Men i många fall brister det i delgivningen vilket kan få konsekvensen att rättegången ställs in.
Det är rätten som har ansvaret för delgivningen men om åklagaren tycker att det finns anledning att tro att den åtalade medvetet håller sig undan, kan denne begära ett häktningsbeslut från domstolen. En häktning förutsätter dock en viss svårhet på brottet som måste ge minst ett år i fängelse enligt straffskalan.
Om den misstänkte befinner sig utomlands kan en internationell arresteringsorder utfärdas.
Den som medvetet hållit sig undan riskerar dock ingen påföljd för detta så länge inget brott har begåtts.
Källa: Peter Lundkvist, åklagare