Klockan är nio på morgonen. Linda Rosing väntar utanför sin villa i Gamla Enskede, osminkad i mjukisbyxor. Vi går förbi den spruckna hallspegeln ("jag råkade kasta min sko på den, men, nej, vi har inte bråkat"), och vidare in i köket. Linda har just lämnat sin son Kevin i skolan. Hennes sambo Fadde Darwich ligger och sover en trappa upp.
Några dagar tidigare kunde man i Aftonbladet läsa att Linda Rosing gett upp sin "seriösa bana", att hon lagt ner politiken och tagit tillbaka sitt löfte om att aldrig vika ut sig igen. Allt detta för att ingen ändå tar henne på allvar. Det är en artikel som förmedlar en stark uppgivenhet. Jag frågar Linda hur sann den var, artikeln.
- Jag har inte sagt som det står, men visst, jag har gjort ett utvik nu, till nästa nummer av FHM. För att marknadsföra mig som artist. Men att jag avsagt mig som partiledare för Unika Partiet är väl inte så konstigt, jag trodde folk förstod att jag bara ville hjälpa partiet med publicitet, nu har jag gjort det. Jag ville aldrig bli inröstad i riksdagen.
Att du inte blir tagen på allvar, känner du så?
- Så har jag blivit bemött hela livet. Jag har alltid utmärkt mig. Jag är blond och har silikonbröst, såklart tar ingen mig på allvar. Det hjälper inte heller att vårt land lider av den största sjukdomen av alla, den svenska avundsjukan.
- Jag har försökt motbevisa folks fördomar, försökt bli "seriös", byta livsstil och typ bli feminist. Men det funkade inte för mig, varför ska jag ändra min personlighet? Nu skiter jag i det.
Är det ett misslyckande?
- Att jag lyssnade på folk som ville förändra mig var ett misslyckande.
Nyligen släppte Linda Rosing sin singel "Forget me, forget me not" under namnet Bionda. Låten lanseras med en lättklädd video och Linda säger själv att texten handlar om ett one-night-stand. Men killen som skriver Biondas låtar, Robin Rex, har fått klara direktiv från Linda att texterna måste vara något hon kan stå för.
- Inte "lick me, Ill suck you", sådana texter skulle jag aldrig sjunga, säger Linda.
Men att det ändå finns rikligt med sexanspelningar i Biondas musik faller sig naturligt, menar Linda. Hon säger att sex och utseende är hennes ämnen, och att hon älskar att visa upp sig. Som liten var det just att få vara snygg på bild som lockade när hon satt hemma på flickrummet, nedsjunken i senaste numret av Hänt Extra, och drömde sig bort till storstan och ett glamoröst liv.
- Jag såg Jannike Björling på en bild från Café Opera och tänkte att alla såg ut så i Stockholm. Jag ville också vara snygg på bilder, jag ville bli sedd, Du måste förstå, jag är uppvuxen med tre brorsor i en liten hästby. Vi spelade fotboll och brännboll, byggde kojor och körde cross - jag drömde om något annat.
- Men jag har alltid varit tvungen att kämpa i motvind. När jag blev äldre sa alla "du har barn, du kan aldrig lyckas som modell", men det är skitsnack, jag har uppfyllt alla mina drömmar fram till i dag.
Det måste vara oerhört tillfredsställande?
- Ja, men det innebär också att jag aldrig blir nöjd.
Vad motiverar dig att kämpa vidare?
- Jag vill bevisa för mina föräldrar att jag är duktig, jag vill att de ska känna sig stolta och säga det till mig. När jag viker ut mig handlar det inte om att vara fin för killar, det är för att mina föräldrar ska se mig. Jag har aldrig hört dem säga att de är stolta över mig. Den dagen ser jag framemot.
Har du frågat vad de vill att du ska göra av ditt liv?
- Nej, men de vill nog att jag skulle bli en friidrottstjej. Eller en vanlig tjej på ett vanligt jobb.
Är du inte vanlig?
- Jo, och naturlig. Men jag gillar glamour och har velat bli känd sedan jag var liten.
Linda berättar att en av hennes bröder, Frank, som är fyra år yngre bor i Stockholm i dag och är hennes bästa vän.
- Så fort jag går ut och festar får kvällstidningarna tips om att jag gjort det ena och det andra. Då är det skönt att ha med mig min bror som kan försvara mig, han kan alltid vara mitt vittne.
Hur känns det att skvallerpressen alltid söker rubriker att sätta samman med ditt namn?
- Publicitet är bra, men det vrids för ofta till det negativa. Jag har blivit syndabocken av alla glamourtjejerna. Men ju mer man sparkar på mig, desto stadigare upp står jag. Det är bara jobbigt att mamma och pappa måste försvara mig. De tror på vad jag säger, men det kanske inte deras grannar och kollegor gör. Folk ute i landet tror på skvaller, jag trodde också på vad som stod i Hänt Extra när jag bodde i Västerås. Men nu skriver jag krönikor på Sourze och kan försvara mig själv öppet, där kan jag säga hur det är på riktigt.
Trots allt som kvällstidningarna skriver, som du kallar lögner och som upprör dig, fortsätter du stödja dem, du är ju på väg till en av tidningarna nu för att chatta med deras läsare. Varför gör du det?
- Jag ska dit för att marknadsföra min singel. Och det är inte bara skit som kvällstidningarna skriver, jag är också tacksam för att de skriver om mig, jag lever ändå på mitt namn. Det handlar om att ge och ta, jag vet att jag säljer deras tidningar och att jag är beroende av att synas där, men när de drar in mina barn och relationer i alla artiklar blir jag ledsen.
När du får kritik, vad sårar mest?
- När någon säger att jag är en dålig mamma. Det finns ingen som vet hur jag är med mina barn.
Men du har en dotter som du knappt har någon kontakt med?
- Fast jag har inte offrat henne för kändislivet, som tidningarna skriver. Att vi inte ses så ofta beror på min relation till hennes pappa. Det där är privat.
Hur tar du dig upp igen, när någon tryckt ned dig?
- Som jag sa tidigare, jag står upp fast någon sparkar på mig. Men vissa dagar är jag riktigt ledsen, då pratar jag med mina tre bästa tjejkompisar. De är jordnära och vet hur de ska hjälpa mig återfå min självkänsla. Och min son ger mig så mycket energi. Att höra honom säga "jag älskar dig mamma" ger mig min styrka.
Vill du ha fler barn?
- Ett till, när jag är redo. När jag är klar. När jag har mina miljoner och mitt hus i Thailand. Och det vet jag att jag kommer att ha. När jag är 40 har jag lyckats med allt det där.
Vilka mål ska du uppnå innan dess?
- Jag vill skriva fler böcker, något som chockar.
Men först ska du lanseras som artist, vad har du för erfarenhet av att syssla med musik?
- Jag var med i Kyrkans barntimmar när jag var liten, då sjöng vi mycket, men jag har aldrig tagit upp det förrän jag släppte min singel för två år sedan.
Är du bra?
- Jag kan sjunga, annars skulle jag inte göra det. Men jag är ingen Celine Dion.
Vilka artister inspirerar dig?
- Celine Dion är nummer ett, och jag gillar verkligen Mariah Carey. Men jag kan inte så mycket om musik, jag vet inte ens hur man laddar ned.
Vilken var den senaste cd-skivan du köpte?
- Det var Carola, skrattar Linda följt av ett "guvapinsamt". Hon går in i vardagsrummet och hämtar skivan med den retuscherade framsidan.
- Jag älskar henne, jag grinade när jag såg Carola på Melodifestivalen. Hennes röst är oslagbar. Jag har faktiskt träffat henne en gång, säger Linda stolt.
Vi ses nästa dag igen. Över en lunch på Mornington Hotel på Östermalm. Linda hittar inget på menyn som passar och ber servitrisen ordna en grönsallad med lite kyckling till. Hon håller en strikt diet. Proteindrycker till frukost och lax eller kyckling till lunch och middag.
Efter att ha pratat om etik och moral återkommer vi till ämnet feminism. Det är efter att jag frågat om vilka fördomar Linda bär på som hon erkänner sina fördomar mot feminister, och att det är helt och hållet Linda Skugges (kvällstidningskrönikör reds anm) fel.
- Feminister är mörkhåriga kvinnor med hår under armarna, jag tror att de är kvinnor som egentligen skulle vilja vara modeller och fina på bild men helt enkelt inte har utseendet för det. Och där kommer avundsjukan in. Jag förstår inte hur någon kan kalla sig feminist och sedan mobba ut en annan kvinnas karriärval, vi ska ju backa upp varandra.
- Alla är skapta för olika saker. Men jag träffade chefredaktören för Bang (feministisk tidskrift reds anm) och hon sa att feminister egentligen inte tycker illa om mig, att det bara är Linda Skugge som svartmålat mig. Skugge har skaffat sig ett namn på min bekostnad, genom att mobba mig offentligt.
Du får ofta kritik för att vara en dålig förebild för unga tjejer, håller du med?
- Vad är värst, vara en mamma som viker ut sig eller vara en mamma som mobbar?
År 2003 blev Linda Rosing känd som första svensk att ha sex framför kamerorna i en dokusåpa. Länge var hon bara "Big Brother"-Linda och fick personifiera dokusåpevågens "känd till vilket pris som helst"-mentalitet. Jag frågar henne vilka dokusåpor hon själv kollar på i dag.
- Inga, jag vet hur de funkar, allt är uppgjort och fejk, det finns ingen reality i serierna. Jag kollar på Malou von Siverts och MTV. Men kollar inte så mycket på tv alls egentligen, jag läser hellre faktaböcker. Jag har en oerhörd kunskapstörst nu, jag gick tvåårig matlagningslinje på gymnasiet för att det var det enklaste man kunde läsa. Men nu vill jag lära mig.
Om du kunde radera "Big Brother" ur ditt CV, vad skulle du helst ha blivit känd för?
- Det var en svår fråga, svarar Linda och funderar länge.
- Jag ville bli advokat ett tag, men det var bara att lägga ned, skrattar hon och fortsätter:
- I efterhand har jag insett att "Big Brother" kanske inte var den bästa vägen, men jag ångrar inte att jag var med. Jag blev i alla fall känd, precis som jag drömt om.