Rapporterna om ungas psykiska ohälsa fortsätter att dugga tätt. På tisdagen presenterar Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus en sammanställning, kallad ”90.000”, som visar att 28,4 procent av alla stockholmare mellan 18 och 29 år har nedsatt psykiskt välbefinnande.
I antal rör det sig om drygt 90.000 personer.
– Det är en oerhört stor siffra, nästan obegriplig stor. Nära en tredjedel av alla unga och unga vuxna mår psykiskt dåligt. Det är förskräckligt, säger Carin Jämtin (S), kandidat till posten som finansborgarråd och initiativtagare till rapporten.
Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 visar att den yngre generationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper.
Enligt siffror från SCB har andelen unga mellan 16 och 24 år med besvär av ängslan, oro eller ångest ökat från 6 till 22 procent åren 1988–2007. Andelen i samma åldersgrupp som lider av sömnbesvär har under samma tidsperiod ökat från 7 till 24 procent.
Trenden är alltså tydlig.
För att vända utvecklingen kräver Socialdemokraterna nu mer aktiva insatser från samhället. De ska vara av två typer: behandlande och förebyggande.
S har kokat ned sitt förslag till åtta åtgärdspunkter (se till höger).
– Det är punkter som vi kan besluta om själva dels i staden, dels på landstingsnivå.
En punkt som varit föremål för många diskussioner inom S hadlar om fritidsgården Egalia vars uppdrag är att stötta hbt-ungdomar. Trots goda resultat är verksamheten bara garanterad finansiering sex månader framåt.
– Vi vill se till att den överlever in i framtiden. I vår skuggbudget är kostnaderna för fortsatt verksamhet tryggade, vi har avsatt 1,5 miljoner kronor.
Bland övriga punkter nämner Carin Jämtin satsningen på anti-skolkteam som ska få barn och ungdomar som inte går till skolan att komma tillbaka samt målet om fler fältassistenter på stan.
– De blir ofta kompisar med de unga och kan på så vis fånga upp dem. Sen tycker vi också att man ska satsa mer på skolhälsovården så att den får resurser att verka för att det psykologiska stödet för unga blir bättre.
Enligt Jämtin är merparten av den finansiering som ligger på staden redan inräknad i skuggbudgeten, däribland stödet för skolhälsovården och satsningarna på fler fältassistenter samt arbetet mot skolket.
Endast en fråga har ännu inte täckning i budgeten:
– Uppbyggnaden av ett centrum som samlar forskning, håller kurser och kanske upprättar en jourhavande psykologlinje har vi inte avsatt pengar för. Men det handlar – om jag får säga så – bara om fem miljoner kronor. Det måste vi kunna hitta utrymme för i vår stora budget.
Ni vill se till att antalet unga med psykiska problem minskar med 30.000 under nästa mandatperiod. Är de här åtgärderna tillräckliga?
– Ingen kan svara på den frågan, men för det kan man inte låta bli att göra det här. Hade vi inte trott på det så skulle vi inte lagt fram förslagen.
– Man jag tror att problematiken är sammansatt; flera saker spelar in. De unga har ett förväntningstryck från skolan, jobb och universitet. Från medier på hur de ska se ut och från fotbollslaget hur de ska spela. Förväntningarna på att man ska vara bäst i alla sammanhang är stor. Som alldeles vanliga vuxna måste vi visa att vi duger som vi är. Vi måste sätta upp realistiska förväntningar på hur livet faktiskt är.
Här kan du läsa rapporten i sin helhet.