Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Så blev han gangsterboss

En av de största polisutredningarna i svensk historia fick de kriminella nätverken i Södertälje och ”gudfadern” Bernard Khouri på fall.
En av de största polisutredningarna i svensk historia fick de kriminella nätverken i Södertälje och ”gudfadern” Bernard Khouri på fall. Foto: Jessica Bentsen, passfoto

Den svenske ”gudfadern” Bernard Khouri satte skräck i Södertälje. Här är berättelsen om en ung man med en frisördröm som blev nyckelpersonen i Sveriges största maffiarättegång. – När jag ger order ska ni lyssna på fucking order.

Bernard Khouri, 31 år, blir märkbart irriterad på sin vän Abraham Aho denna lördag i september 2010.

Ingen får ifrågasätta honom, åtminstone inte enligt gängets oskrivna regler.

Abraham Aho är tio år yngre och en av Bernard Khouris bästa vänner. De är syrianer, precis som resten av bekantskapskretsen. Tillsammans har de som mål att ta över narkotikahandeln i Södertälje och eliminera alla konkurrenter i stadens undre värld.

I sin kamp räds de inte för att ta till dödligt våld. Tio månader tidigare mördades en man med anknytning till rivalerna X-team på spelklubben Oasen i stadsdelen Ronna. Händelsen blir startskottet på det som ska bli Sveriges största maffiarättegång och där Bernard Khouri döms till livstids fängelse för anstiftan till mord. Polisen uppskattar att det så kallade Södertäljenätverket består av 100 medlemmar – nästan samtliga syrianer.

Bernard Khouri är gängledaren som styr sitt nätverk med järnhand och känd för sin raka ordergivning. Inte något av betydelse undgår eller får undgå honom. Enligt tingsrättens analys hålls hans namn ”i sådan helgd att ett oförsiktigt omnämnande av det i fel sammanhang får vittgående konsekvenser för den oförsiktige och/eller vederbörandes anhöriga”.

Södertäljenätverket har spridit skräck på orten, framför allt bland assyrier och syrianer. Men som gängledare har Bernard Khouris tillvaro inte kantats av lyx. När han greps 2011 bodde han fortfarande hos sin mamma. I samtal med psykolog uppger han att han mått psykiskt dåligt. Sex år tidigare bedömdes han uppfylla de diagnostiska kriterierna för antisocial personlighetsstörning och psykopati.

Han har sökt, men inte beviljats svenskt medborgarskap. Han är statslös – eller som Skattverket uttrycket det – ”medborgare i okänt land”.

Han har en flickvän och uppger att de skulle ha gift sig i mars förra året men att de fick ställa in det på grund av häktningen.

DN har gått igenom förundersökningar, domar, personutredningar och yttranden från Kriminalvården. Bernard Khouri har berättat för psykolog att han är spelmissbrukare. Han saknar anknytning på den öppna arbetsmarknaden och är därför nollklassad hos Försäkringskassan. Han betalar ingen fast summa för boende eller mat hos mamman men ska enligt egen uppgift ibland hjälpa till hemma. Han försörjer sig på spel och hänger helst med flickvännen och kompisar, enligt Kriminalvårdens personutredning.

Bernard Khouri har liksom många andra tungt kriminella haft en svår uppväxt. Berättelsen om gängledaren kantas av brott, motgångar och svåra familjeförhållanden.

Han föddes i Libanon 1980 – mitt under brinnande inbördeskrig – och kom till Södertälje som femåring tillsammans med sin mamma, morföräldrar samt ytterligare ett antal släktingar. Pappan dödades i kriget när han var några månader gammal.

I grundskolan hade Bernard Khouri stor frånvaro, var stökig och fick inget slutbetyg. Vid flera tillfällen under sin uppväxt var han föremål för ingripanden från socialtjänstens sida. Den kriminella debuten var tidig och han var upprepade gånger placerad på institution enligt lagen om vård av unga, LVU. Som 17-åring placerades han hos en familj på Teneriffa där han fick arbeta i familjens restaurang. När LVU-vården upphörde och han återvände till Sverige tog det bara några veckor innan han dömdes av Södertälje tingsrätt till skyddstillsyn för försök till stöld. Redan då rörde han sig i kriminella kretsar.

Han påbörjade gymnasieutbildning inom det individuella programmet, men avbröt studierna efter några dagar.

På 1990-talet hade han enligt egen uppgift en dröm om att bli frisör. Socialtjänsten hjälpte honom med en tvåmånaders frisörutbildning och därefter arbetade han på en salong i ett halvår. En vän lovade honom anställning på en salong i Hallunda, men det blev aldrig av eftersom Bernard Khouri ska ha skadat sin axel i en motocrossolycka.

I stället fortsatte han sin kriminella karriär. Han förekommer under nitton avsnitt i belastningsregistret – främst för olovlig körning. Han har flera gånger dömts till längre fängelsestraff. När han satt inne på Kumlaanstalten år 2005 beskrev personal honom som trevlig i enskilda samtal men att så fort han hamnade i grupp blev han stöddig och högljudd.

Ingen av de myndighetspersoner som han har varit i kontakt med och som DN sökt har velat ställa upp och berätta om Bernard Khouri.

Tidigare i veckan dömdes han till livstids fängelse för att ha beordrat tre mord. Domen ses som en seger i kampen mot gängkriminalitet, i synnerhet i Södertälje. Beslutet innebär början på slutet på en av Sveriges största brottsutredningar sedan Palmemordet. Kostnaderna har varit omfattande. Enbart advokaternas arvoden beräknas till mellan 50 och 70 miljoner kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.