■ Stockholms läns befolkning ökar med en takt av 1,5–2 procent per år. Det är en hög takt. Sveriges befolkning har de senaste åren ökat med 0,5–1 procent, en takt som jämfört med många andra länder i västvärlden är hög. Flera länder i Europa växer inte alls, medan andra – främst i Östeuropa – minskar sin befolkning.
■ Stockholms stads folkökning ligger på omkring 2 procent. Det är mycket jämfört med de flesta storstäder i västvärlden, men ingenting jämfört med många storstäder i u-länderna. Delhi, Dhaka, Lagos, Nairobi och Kinshasa har en långsiktig ökningstakt på 3,5 till 4,5 procent per år. Snabbast ökar Beihai i Kina med 10,5 procent per år. Det betyder att befolkningen fördubblas på 7,5 år.
■ Åren från 1960 till 1980 var en svart tid för Stockholms stad som tappade 160.000 invånare. Det värsta året var 1972 då befolkningen minskade med 26 071. Samtidigt ökade befolkningen i länet under de här 20 åren med 258.000 invånare. Flyttlassen gick i långa rader från den svenska landsbygden till Stockholms förorter eftersom jobben fanns i huvudstaden. Samtidigt gick en nästan lika lång rad flyttlass från Stockholm till andra kommuner i länet för att trångbodda familjer bytte slitna bostäder i innerstaden mot nybyggda i förorten.
■ Fram till för fem sex år sedan ökade befolkningen oftast snabbast – procentuellt sett – i kommuner en bra bit från Sergels torg. Värmdö, Vaxholm och Vallentuna låg ofta i täten. De senaste åren är trenden att kommuner närmare Sergels torg – som Stockholm, Solna, Sundbyberg och Nacka – ökar snabbast.
■ Siffrorna för 2010 är inte klara, men Stockholms stad väntas stå för omkring 18.000 av länets folkökning som väntas landa på ungefär 34.500. Även Nacka, Botkyrka, Huddinge, Solna och Sollentuna väntas öka med över 1.000 invånare vardera. Ingen kommun i länet beräknas visa minus när siffrorna presenteras.
De största städerna
■ Stockholm hamnar på en plats mellan 25 och 30 på Europalistan oavsett om man räknar stadens eller storstadens befolkning. Att jämföra befolkningen enbart i staden – en enhet som motsvaras av Sveriges kommuner – ger en konstig lista där till exempel Paris hamnar en bra bit efter både Berlin och Rom.
■ Att jämföra stadsområden är svårt. ”Urban areas” och ”urban zones” är två internationella begrepp som inte betyder samma sak. Enligt det första är Moskva, Istanbul och Paris störst i Europa, enligt det andra är ordningen London, Paris, Istanbul. Att Paris, London, Moskva och Istanbul är Europas fyra största städer är odiskutabelt. Sedan kommer Madrid och Ruhrområdet där en rad städer växt samman.
■ Europas fyra största städer har inte en chans att komma in på tio-i-topplistan över världens största städer. Tokyo är störst med drygt 35 miljoner invånare. Jakarta, Bombay, Delhi, Manilla, New York och São Paolo har alla över 20 miljoner invånare och Seoul, Mexico City och Shanghai kommer strax efter.
■ När regionplanekontoret fördjupar den regionala översiktsplanen, Rufs 2010, för Stockholms län görs noggranna jämförelser med utvecklingen i åtta andra städer – Amsterdam, Barcelona, Berlin, Dublin, Helsingfors, Köpenhamn, München och Oslo.