Stockholms stad vill få invånarna att cykla mer, välja kollektivtrafik framför bil, köpa elbilar och sluta slänga batterier, metaller och gifter i den vanliga soppåsen. Här är det nya miljöprogrammet i stora drag:
CYKEL
Omkring 150.000 cyklister finns en vanlig vardag i Stockholms innerstad. De årliga cyklisträkningarna visar på en fördubbling på omkring tio år.
Miljöprogrammets mål är att antalet cyklister till år 2015 ska ha fördubblats en gång till. För att det ska vara realistiskt krävs en rejäl satsning på nya och bredare cykelbanor på de stråk där cyklisterna är många och en medveten cykelplanering i nybyggda områden.
Senare i höst ska en ny cykelplan antas som fokuserar på att bygga samman, höja standarden och bredda cykelstråk som i dag är sönderstyckade och slitna. Eftersom staden även vill att fler ska gå till fots kan det behövas satsningar för att minska risken för konflikter mellan cyklister och gående.
BUSS & SPÅRVAGN
Miljöprogrammet slår fast att stadsplaneringen ska bygga på kollektivt resande. Det innebär att staden ska byggas ut så tätt att det är rimligt att bygga ut kollektivtrafik med många avgångar per timme och att bussar och spårvagnar prioriteras på bilars bekostnad på gator som inte är breda nog för att rymma både bilar, bussar, cyklar och gående.
Parkeringsplatser på de stora huvudgatorna kommer att vara mer sällsynta i framtiden.
Det föreslagna mätbara målet för kollektivtrafiken – 78 procent av resenärerna i innerstaden i rusningstrafiken och 45 procent i ytterstaden – betyder dock bara en ganska blygsam höjning av kollektivtrafikens andel jämfört med i dag.
ELBIL
Minst 50 procent av de nya personbilarna ska vara miljöbilar och minst 10 procent av nya tunga fordon ska vara miljöklassade. Det är två klimatmål för bilismen i Stockholm.
Stadens borgerliga allians tänker bidra främst genom att främja inmarschen av elbilar. Det kan staden göra genom att aktivt medverka i upphandlingar av elbilar till kommuner och myndigheter, se till att det finns ett nät av laddstolpar för elfordon och genom en parkeringspolitik som gynnar elbilar.
En storsatsning på att tillverka biogas av invånarnas matrester skulle också vara en miljöbilssatsning, men på avfallsområdet är miljöprogrammet i den form det nu har väldigt vagt.
ENERGISNÅLT HUS
Boverkets krav på nya bostäder i södra Sverige är att energiförbrukningen inte får vara högre än 90 kilowattimmar per kvadratmeter. Stockholms miljöprogram sätter en hårdare gräns – 55 kilowattimmar per kvadratmeter. Det är ett krav som bara något enstaka nybyggt miljöhus – som landets första Svanenmärkta hus i Västertorp i Stockholm på bilden ovan – nätt och jämnt klarar.
Flera av de stora byggföretagen är dock säkra på att de kommer att få bygga i Stockholm i framtiden även med de skärpta kraven. Byggbranschens syn är att det går att bygga väldigt energisnålt, det blir dyrare men fördyringen sparas in på lägre energiräkning och på att bostaden värderas högre när den säljs. Men det gäller förstås inte hyresrätter.