Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Så kan stan få fler studentbostäder

Det fattas minst 7.000 studentbostäder i Stockholm. Nästan inga byggs, men det finns massor av idéer bland stadens politiker. Vad sägs om gröna linjen som en studentlinje? Eller en studentstad med 6.000 bostäder?

Alla politiska partier i Stockholms stadshus vill bygga tusentals studentbostäder. Bekymret för de studenter som nu börjar sina utbildningar är att löftena sällan blir mer än löften. Av de 4.400 bostäder som den borgerliga alliansen i Stadshuset utlovat till 2015 har än så länge 86 byggts. Politiker i Stockholm brukar efterlysa enklare statliga byggregler när de får frågan om vad som behövs för att få fart på byggandet. I måndags lovade bostadsminister Stefan Attefall (KD) en rejäl översyn av regelverket.

Det kan betyda att man ändrar normerna om minsta rumsstorlek, tillgänglighetskraven för vartenda rum i ett hus och bullerkraven som gör det svårt att bygga i närheten av gator och spår.

Det kan innebära att det blir lät­tare att pröva djärva idéer om nya studentbostäder. Sådana finns – även bland stadens politiker. Oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S) engagerade sig i Studenttornet när han fick reda på att tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret hade förkastat förslaget att bygga tornet nära Roslagstull för att det skulle synas från Nationalstadsparken.

– Det verkar finnas ett systemfel. Stockholms stad ger nästan bara markanvisningar till stora företag och säkra projekt, säger Tomas Rudin som sedan i våras föreslagit två olika platser i närheten av Söder­sjukhuset som lämpliga för det spektakulära tornet. Inget av förslagen föll i god jord.

Tomas Rudin tänker fortsätta att kämpa för Studenttornet. Erik Slottner (KD) som sitter i stadsbyggnadsnämnden tycker att Studenttornet är bra, men att det inte passar vid Södersjukhuset.

– Jag vill att det byggs i Kista. Vi har föreslagit ett höghus för studenter i Kista. Det skulle vara mer spännande än det torn med bostadsrätter som nu ska byggas där, säger han.

Folkpartisten Daniel Forslund som sitter i exploateringsnämnden och Skarpnäcks stadsdelsnämnd vill se studentbostäder i Bagarmossen. I ett förslag till stadsdelsnämnden föreslår han drygt 100 studentbo­städer ovanpå tunnelbanestationen.

– Ingen sade nej till förslaget i nämnden. Bagarmossen skulle behöva lite mer folkliv och studenter betyder folkliv, säger han.

Socialdemokraterna lägger snart fram ett förslag om att göra tunnelbanans gröna linje till en studentlinje. En rad gamla stationer har en cementklots som enda byggnad. Socialdemokraterna vill bygga studentbostäder ovanpå stationerna i Sandsborg, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Alvik, Åkeshov, Ängbyplan och Blackeberg.

– Vi räknar med minst 700 studentbostäder och det kan finnas andra lika bra platser. Student­bostäder kräver inte garageplatser och balkonger. Då går det att bygga på stationerna. Studenternas viktigaste krav på en bostad är att det ska vara nära till tunnelbanan, säger Tomas Rudin.

För att visionen ska bli verklighet krävs att SL och Stockholms stad bestämmer att marken inte ska säljas till högsta möjliga pris. Samma grundkrav har Centerpartiet som i samband med höstens budgetdiskussioner lägger fram ett förslag om en studentstad med upp till 6.000 bostäder i Hammarby sjöstad.

– Vi har letat efter bra platser. Industriområdet i södra Hammarby sjöstad är det vi fastnat för, säger stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C).

Centerpartiet har sneglat på studentområden i Holland och USA och studerat Trinity Buoy Wharf i London lite närmare. Där har ett område byggts upp på fem månader genom att alla hus konstruerats som moduler i fabriker och sedan monterats ihop på några veckor. Byggkostnaderna ligger på en bråkdel av byggkostnaderna i Sverige.

– Jag vill se en rikedom av olika utformade hus i olika storlekar. De ska inte vara fyrkantiga lådor, men byggas rationellt. Det går att bygga moduler upp till 20 våningar, men det är rimligare med fem till sju våningar, tror Per Ankersjö.

För att studentstaden ska bli verklighet krävs att området görs till en frizon för byggande där inte alla regler behöver följas slaviskt. Per Ankersjö tycker att man ska vara öppen för djärva tankar och tror att det på den begränsade ytan i Hammarby sjöstad får plats 6.000 studentbostäder 1.000 kontorsarbetsplatser och butiker och kaféer.

– Området skulle även kunna bli en plats där nystartade företag hittar lokaler till en rimlig kostnad.

Studentbostäder

I Stockholm finns omkring 60.000 studenter och runt 12.500 studentbostäder. De flesta studentbo­städerna finns i Stockholms stad: 7.600, Solna: 2.600 och Huddinge: 825. I Sollentuna och Danderyd finns inte en enda studentbostad.

I dag tar det omkring två år att få en studentbostad i Stiftelsen Stockholms Studentbostäder.

En del av studentbostadsområdena är tillfälliga. Men möjligheten till tillfälliga lov har minskat i den nya plan- och bygglagen. Det har gjort att några projekt, till exempel studentfartyget i Värtahamnen, inte längre är lika aktuella.

I veckan flyttade 80 studenter in i en fastighet i Sköndal som kan användas som studentbostäder i väntan på att bli en del av ett helt nytt bostadsområde. Liknande planer finns i andra fastigheter som ägs av Stockholms allmännyttiga bostadsföretag.

United Space Management byggde ett modernt studentbostadsområde i Trinity Buoy Wharf i London för 3.100 kronor per kvadratmeter. Genomsnittskostnaden för bostadsbyggen i Sverige ligger på 17.000–20.000 kronor per kvadratmeter. Centerpartiet tror inte att det går att komma ned till Londons kostnader om det byggs 6.000 studentbostäder mellan Virkes­vägen och Hammarby Fabriksväg i Hammarby sjöstad. Men det borde gå att komma lägre än hälften av de normalsvenska kostnaderna om husen byggs i modulform på fabrik och sedan monteras ihop där de ska stå.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.