- Man kan säga att vi befinner oss i slutet av början, säger ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M) om resultatet av remissrundan.
Alla idéer som har kommit fram har nu samlats i ett rejält dokument: Vision Järva 2030. Det är inte säkert att allt blir verklighet, men förslagen och synpunkterna kommer att finnas för nämnder och förvaltningar att hämta inspiration ur. Kommunfullmäktige fattar beslut om visionen i slutet av mars.
Det första steget mot förverkligandet av ett tryggare och mer levande Järvaområde blir renoveringen av miljonprogramsbostäderna.
- Arbetet har redan påbörjats. Det blir ett symboliskt första steg, eftersom det kommer att göra mycket för områdets utseende och trivsel. I den dialog som vi har haft med de boende har många klagat över dålig isolering i sina lägenheter, att det är kallt och dragigt. Alla ska naturligtvis ha en anständig boendemiljö, säger Joakim Larsson (M).
Upprustningen av bostadsområdena i Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta har väckt intresse internationellt, berättar han. Liknande miljonprogram byggdes i andra europeiska länder vid samma tid, och ansvariga där är nyfikna på hur Stockholmshusen renoveras i stället för att rivas. I visionen ingår också att öka tryggheten i bostadsområdena på fältet. Det kan göras genom att skapa fler butikslokaler och ha fler verksamheter i husen, säger Joakim Larsson:
- Stadsdelarna blir mer levande. Helst ska vi ha fler butiker som håller öppet till sent på kvällen.
Dialogen med boende och organisationer har pågått under hösten. 22.000 hushåll runt Järva har fått ett utskick om visionsprojektet, ett informationscenter har hållit öppet i Husby och kommunen har satt ihop flera fokusgrupper med Järvabor. Förslagen har ställts ut på bibliotek och medborgarkontor.
Många har saknat de ”mjukare” frågorna i visionen, framför allt frågor som rör skolor och förskolor. Utbildningsfrågan har nu plockats in i visionen och alla stadsdelar på Järvafältet kommer att ta fram en gemensam skolstrategi.
- Många boende som vi har pratat med beklagar att det finns en så negativ bild av området, bland annat i media. Allt fokus ligger på tråkigheterna och problemen. Det kommer inte fram att många faktiskt trivs, även om de tycker att vissa saker kan förbättras, säger Joakim Larsson (M), som säger att han själv har fått en mer nyanserad bild av Järvafältet under dialogen.
Ornina Younan (S), vice ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, tycker i stort att det är positivt att miljonprogramområdena kommer i fokus tack vare Järvalyftet men poängterar att det krävs mer pengar för att genomföra åtgärderna.
- Jag tror inte att Stockholms stad klarar detta självt. Det krävs statliga subventioner, menar Ornina Younan.
Att de dåligt isolerade husen på Järvafältet behöver isoleras och rustas upp står ställt utom allt tvivel, och likaså att det behövs fler jobb till stadsdelarna anser Ornina Younan. Men en satsning på fler butiksstråk ökar inte vare sig arbetstillfällen eller känsla av trygghet i någon högre grad menar hon.
- Det räcker inte med några enstaka kvartersbutiker. Jag skulle hellre se att statliga verk flyttade hit och att samarbetet mellan staden och staten ökar.
Bussgatan mellan södra och norra Järva är Ornina Younan tveksam till. Järva friområde vill hon helst behålla som det är, och ännu bättre vore det om området förvandlades till naturreservat.
Teres Lindberg (S), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden, menar att den borgerliga majoriteten bortser från de stora sociala behov som finns i stadsdelarna på Järva.
- Vi har 40 procent ungdomsarbetslöshet i området, vad gör man åt det? Det finns inga pengar till de sociala och välfärdsåtgärder som så väl behövs, och faktiskt heller inga pengar till de fysiska åtgärder som föreslås i idékatalogen, säger Teres Lindberg.
En mer rättvis fördelning av resurserna mellan stadsdelarna är det som den borgerliga majoriteten borde ha i fokus, anser Teres Lindberg.