Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Så skickades barnen till pedofilen

Den 61-årige jourhemspappan har tagit emot utsatta barn i 30 år – lika länge som han enligt egen utsago tittat på barnporr. Minst sju av länets kommuner har placerat barn hos mannen. När de sexuella övergreppen skedde vistades fyra andra fosterbarn på parets gård. Frågan alla ställer sig är: Hur kunde det hända?

Den bild som växer fram ur socialchefers och bekanta till jourfamiljens berättelser är ett hem, en gård, norr om Stockholm, där värdparet tog emot i stort sett hur många fosterbarn som helst. Förutom familjehemsplaceringar med barn som växte upp på gården valde också flera barn att bo kvar hos paret även efter att de fyllt arton, eller i alla fall komma ”hem” och hälsa på med jämna mellanrum.

Paret fungerade även som jour- och kontaktfamilj för barn som behövde komma bort över helgen eller komma ifrån sitt föräldrahem akut.

– Det var hur många ungar som helst där. Förutom de som växte upp där var de ju många som var där tillfälligt, eller bara kom på helgen. Mannen jobbade som busschaufför men frun slutade jobba helt sedan de började ta hand om barnen. De får ju 10 000 till 20 000 i månaden för varje barn så du kan säga att de badade i pengar, säger en person med nära anknytning till familjen.

Enligt den kommungemensamma Jourhemspoolen Nordväst, som bedömt och godkänt mannen som jourhemspappa för de våldtagna flickorna, har minst sju kommuner i Stockholms län placerat omhändertagna barn hos mannen: Solna, Järfälla, Lidingö, Danderyd, Spånga–Tensta, Upplands Väsby och Sigtuna. Den första dokumenterade placeringen gjorde Solna 1982. I en enkät som DN gjort svarar 5 av 6 kommuner att det aldrig kommit in klagomål mot paret. Men frågan är hur trovärdig den bilden är. Enligt uppgift till DN har Solna fått in klagomål om hantering av narkotika bland barnen på gården men inte gjort något åt det. I DN:s enkät svarar kommunen däremot att det aldrig förekommit anmärkningar mot fosterhemmet. Spånga–Tensta svarar ja på frågan – klagomål om narkotika har kommit in och utretts.

– Det gällde misstanke om att vårt barn använde narkotika och då utredde vi det och familjehemmets omsorgsförmåga och kom fram till att det funkade bra, säger Ante Hemphälä, avdelningschef för sociala frågor.

Av enkätsvaren framgår att kommunerna utrett paret innan placering men också att de förlitat sig på goda referenser från de kommuner som nämns ovan. En utredning innebär normalt ett hembesök, utdrag ur belastningsregister och en djupintervju, oftast enligt den så kallade ”Kälvestensmetoden” där flera frågor ställs enligt en mall och tolkas av en extern specialist. Det är dock oklart i vilken grad intervjuer har tillämpats vid de olika placeringarna hos mannen och om en extern tolk har använts.

– Min bild är att paret fick ta emot barn alldeles för enkelt. Det råder brist på jourhem och finns det då några som säger att de kan stå beredda att ta emot flera skyfflas barnen in där, säger en person i jour­familjens närhet.

Jourhemspoolen Nordväst, som placerade de två våldtagna småflickorna hos mannen, är en av dem som gick på referenser och nöjde sig med att komplettera en djupintervju som gjorts av en annan kommun för flera år sedan. Trots det som hänt och trots kritik från granskningen av revisionsbyrån Pricewaterhouse Cooper, PWC, hävdar företrädaren för poolen – Elisabeth Bengtsson, chef för avdelningen för barn och unga på Sollentuna kommun – att man gjorde tillräckligt i bedömningen av paret.

– Vi gör så här ibland, att vi tar in en gammal intervju och kompletterar. Sedan kan man ju tvista om det var rätt, men vår rutin har varit att göra lite olika från fall till fall.

Är det bra tycker du?

– Jag har gjort bedömningen att det är tillräckligt.

Jourhemspoolen vägrar att lämna ut vilka frågor som faktiskt ställdes till paret med motiveringen att ansökande jourhemsfamiljer kan ”öva in sig på svaren”, men Elisabeth Bengtsson uppger att det bland annat handlar om ekonomi, uppväxt och relationer.

Hur ska ni göra för att förhindra att det här händer igen?

– Vi ska lägga fram ett förslag på rutin till nämnden och överväga om vi alltid ska genomföra en djupintervju.

Vad finns det för tvivel mot att göra en djupintervju vid varje tillfälle? PWC:s rekommendation är att ni bör djupintervjua vid varje tillfälle om ni ska tillämpa Kälvestensmetoden, oavsett referenser och tidigare intervjuer.

– Tvivel och tvivel, det kan man kanske göra, men det är alltid en form av resursfråga och hittills har vi tänkt att det vi gör är absolut tillräckligt. Speciellt med en familj med så goda referenser.

Med facit i hand – tycker du fortfarande att ni gjorde tillräckligt i det här fallet?

– Jag kan fortfarande inte tro att vi skulle ha upptäckt det här med de frågor som inte ställdes.

Hur kan du veta det?

– Det är vad jag fått höra av dem som intervjuat mannen

Men hon får kritik av Pia Kyhle Westermark, forskare på Socialstyrelsen, som arbetat fram Socialstyrelsens nya föreskrifter för att sålla bort olämpliga familjehemsfamiljer.

– Använder man bara en del av en metod finns det ingen garanti att man gör vad man ska göra, utan då varierar det och blir inte rättssäkert. Man ska ställa samma frågor oavsett vad de har för referenser och vad som gjorts tidigare. För varje barn måste familjen utredas på nytt, sedan vet vi tyvärr att det slarvas mycket där.

Vems är ansvaret?

Barnens hemkommun Upplands Väsby har delegerat sitt utredningsansvar till Sollentuna kommun som driver Jourhemspoolen. Men hemkommunen kan aldrig delegera bort ansvaret för barnen, oavsett om de anlitat en pool eller en privat aktör för att hitta jourhemmet.

Jourhemspoolens medlemmar: Upplands Väsby, Järfälla, Solna, Sundbyberg, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro, Ekerö.