På Nya Elementar arbetar olika yrkesgrupper för att hitta elever med problem.
I början av året bestämde sig några personer i Bromma, som alla jobbar inom olika verksamheter för barn och unga, för att sluta skylla misslyckanden på varandra. Då startade ett gränsöverskridande samarbete som alla är glada över i dag.
I våras gav Skolverket ut en rapport om de så kallade hemmasittarna: cirka 1.600 barn och ungdomar i landet som inte gått till skolan på minst en månad. Ett problem som skapat vanmakt och frustration hos både föräldrar och professionella som inte vetat vad de ska göra.
- De här barnen är ofta allas ansvar - skolans, socialtjänstens och barn- och ungdompsykiatrins, säger Anna Conzen, skolkurator på Nya Elementar och projektledare för den samverkansgrupp som mynnat ut i Nya Elementars resurscenter, som DN berättade om i februari.
När budgetar skärs ner och sparkraven ökar kan det bli så att den som faller på allas ansvar bollas runt. Ingen vill ta i problemet och alla tror att någon annan gör fel.
Men på Nya Elementar träffas de personer från skolan, socialtjänsten, kultur- och fritidsförvaltningen, BUP och polisen som jobbar närmast barnen och ungdomarna, varje vecka. Allt för att komma ifrån revirtänkandet och verkligen sätta barnens behov i fokus. Myndigheten för skolutveckling har beviljat gruppen 900.000 kronor för att utveckla nya sätt att samarbeta kring barn och ungdomar med olika problem. Hittills är det just hemmasittarna som de fokuserat på.
När samverkansgruppen kartlade hemmasittarna i Bromma fann de att ett par elever i varje kommunal 6-9-skola skolkat minst tre veckor i sträck. Olika verksamheter har försökt hjälpa dem, ofta med olika bilder av problemen.
- I de flesta fall har vi alla misslyckats, konstaterar Karin Tengelin, psykolog på BUP och medlem i samverkansgruppen.
Nu har gruppen tagit fram en lista på tidiga tecken på att en elev är på väg att dra sig ur skolan. Till exempel vill de ofta gå hem tidigt eller sjukanmäler sig på vaga grunder. Allra bäst är att uppmärksamma problemet redan då, visar gruppens arbete. Senare insatser blir betydligt krångligare och dyrare.
Men det kräver kunskap och att alla som har med eleven att göra arbetar tillsammans. Annars får ingen en fullständig bild.
- Vår samverkan har många vinster. Att man ser problemen så tidigt, att man har en samsyn i gruppen och inte behöver ifrågasätta varandra längre, säger en annan gruppmedlem, specialläraren Karin Wigert.
- Framför allt ger det snabbare och mer adekvata insatser för barnen, säger Anna Conzen.