Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Sämre elever ger lärarna lägre lönepåslag

Stockholm stad ger lärare på sju grundskolor lägre löneökning än på övriga skolor. Anledning: Eleverna presterar inte tillräckligt bra. – Jag tappar arbetslusten. Här sliter man och försöker få alla elever med på tåget men i stället bestraffas vi, säger en lärare på Erikdalsskolan.

 

Lärarfacken är frågande till om det över huvud taget går att fördela lärarlönerna på det sätt som Stockholm stads utbildningsförvaltning nu beslutat om för 2012. Den garanterade löneökningen enligt det centrala avtalet landade på 4,2 procent men Stockholms stad väljer att ge 3,7 procent till de sju skolor i staden där eleverna presterat sämst enligt stadens mätverktyg ”Välskött skola”.

Mätningen går till så att de skolor vars elever presterat sämst utifrån elevunderlagets socioekonomiska faktorer får lägst poäng och ett lägre lönepåslag, vilket drabbar hela lärarkåren på skolan.

Att anpassa lärarnas löneökning efter elevernas prestationer är något helt nytt.

– Jag har aldrig varit med om något liknande. Det strider helt mot principen i det centrala avtalet om att 4,2 är det lägsta garanterade utrymme som ska läggas ut, säger Ragnar Sjölander distriktsordförande, Lärarnas riksförbund.

Han tycker att ”moroten och piskan” i form av 0,5 procentenheter högre eller lägre lönepåslag ger helt fel signaler till lärarna på de berörda skolorna.

– Man signalerar att lärarna gör ett dåligt jobb, men dåliga resultat kan bero på många andra saker som dålig organisation, dålig ledning, och en pressad miljö. Det här är ingen bra modell för att lyfta skolresultaten i Stockholm eller läraryrkets status.

Ragnar Sjölander ser många faror med att belöna respektive bestraffa lärarna utifrån elevernas prestationer.

– Lärarna på de skolorna riskerar att tappa sugen, man brännmärks, vilket är förödande för motivationen över tid.

Eriksdalsskolan på Södermalm är en av de sju skolor som drabbats. En lärare, som vill vara anonym, känner sig uppgiven och tycker att metoden ger incitament till att sätta glädjebetyg.

– Det finns många olika saker som spelar in kring varför eleverna inte når kunskapsmålen, vad vi har för elevunderlag och vad det finns för resurser på skolan för att hjälpa elever med problem. Tror de att vi latar oss eller vad är det frågan om? Ska vi ge betyg till eleverna som de inte är värda? Jag undrar hur förvaltningen tänker hjälpa våra elever att nå kunskapsmålen om de inte är nöjda.

Så görs bedömningarna

• Stockholms 120 kommunala skolor har bedömts utifrån kunskapsdelen i mätverktyget ”Välskött skola” som grundskoleavdelningen inom utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, tagit fram.
• Där viktas nationella prov i årskurs 3 och 6 och betyg för åkskurs 9 mot de socioekonomiska variabler som gäller för respektive skolas elevsammansättning.

Så görs bedömningarna

0,5 procentenheter högre påslag än genomsnittet får dessa skolor:
Äppelviksskolan, Sköndal/ Sandåkra, Västertorp, Klastorp/Essinge, Adolf Fredriks musikklasser, Rödabergsskolan, Hammarbyskolan samt Solhems skola.
0,5 procentenheter
lägre påslag än genomsnittet får dessa skolor:
Nya Elementar, Nytorpsskolan, Nybohovsskolan, Vinstagårdsskolan, Eriksdalsskolan, Sofia skola samt Sundbyskolan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.