STHLM

Sanningen ska fram om tunnelbanans bakterier

Stockholm ska få en ny tunnelbanekarta – komplett med alla bakterier. I morgon börjar forskarna topsa utsatta ytor på nio stationer.

– Vi gynnas faktiskt av att umgås med bakterier, säger forskaren Klas Udekwu, vid institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut på Stockholms universitet.

Tre forskare svabbar tålmodigt rulltrappans handtag med tops av nylon. Det är ingen rengöring som pågår. Topsen stoppas i ett provrör med saltlösning och plats och tidpunkt dokumenteras via en app.

– Man måste svabba i tre minuter för att tillräckligt mycket organiskt material ska fastna. Saltlösningen ska hålla bakterierna vid liv utan att de förökar sig, säger Ymke de Jong, doktorand i projektet.

Forskningsprojektet ska ge en karta över alla mikroorganismer i tunnelbanan. Stockholm är en av de första städerna i Europa i det internationella projektet MetaSUB där 47 världsstäder som New York, Singapore och Rio ingår.

– Vi vill veta hur bakterierna samverkar, interagerar och sprids så att vi kan föreslå förändringar i tunnelbanesystemet som främjar vår hälsa och våra liv, säger Klas Udekwu, som leder forskargruppen.

Förstudien omfattar nio tunnelbanestationer och i sommar ska samtliga 100 stationer i tunnelbanesystemet svabbas på bakterier. Landstinget och Stockholms universitet satsar tillsammans drygt 3 miljoner kronor i år. Tanken är att projektet ska samla in uppemot 5 000 bakterieprover årligen i fem år.

I New Yorks tunnelbana spårades dna från 15 000 mikroorganismer.

– Människan gynnas faktiskt av att samsas med bakterier. Det är ett intrikat samspel mellan oss och både sjukdomsalstrande och ofarliga bakterier. De är en del av vår miljö och formar oss, säger Klas Udekwu.

Vilka bakterier hoppas ni hitta?

– Vi kommer troligen att hitta organismer som bor på och i oss, samt andra bakterier från jorden och miljön, det är inte heller uteslutet att vi hittar nya arter.

Studien kommer att visa vilka stationer och ytor som är mest bakteriebelastade och hur det skiftar beroende på tidpunkt och årstid.

I New York hittades difterispår i Bronx och stelkrampsbakterier i Soho.

– Det är inte uteslutet att se fler sjukhusrelaterade bakterier kring stationer nära sjukhus. Vi vet att rulltrappornas handtag är en utsatt yta, men det kanske visar sig att det är mer smutsigt att sätta sig på ett säte, eller det kanske finns mer bakterier på en mobil eller pendelkortet.

Forskarna vill veta mer om vilka material som minimerar bakterieansamlingar.

– Elektrostatiska material kan dra till sig mer bakterier, och vissa metaller. I USA har sjukhus börjat testa mässing på droppställningar sedan det visat sig att 40 procent färre bakterier fäster på mässing.

Borde vi kanske duscha oftare snarare än att städa mer?

– Ja, det handlar mycket om mänsklig hygien. I New York blev bakteriekartan väldigt mycket ett porträtt av människors kontakt med tunnelbanesystemet. Samtidigt vet vi att fler bakterier sprids via luften och planen är att även luften ska undersökas.

Ska vi börja med munskydd som i Asien?

– Nej, det tror jag inte på. Vi ska bara kartlägga bakterier som redan finns i samband med Stockholms kollektivtrafik som transporterar uppemot 800 000 människor varje dag. Vi kommer inte att bli sjuka av att veta vad som finns, men vi blir klokare och kan eventuellt säkerställa en bättre och säkrare miljö framöver.

Lider du själv av bacillskräck?

– Jag är ju lite kär i bakterier, men jag tycker att man ska ha en hälsosam respekt för bakterier och hur de påverkar människan.

Vad kan stockholmarna göra för att förbättra miljön?

– Jag hoppas att fler medborgare i framtiden engagerar sig i provtagning i den offentliga miljön, så kallad citizen science, vi borde uppmuntra gamla som unga att delta i forskningen, säger Klas Udekwu.

Fakta. Om kartläggningen

9 stationer i Stockholm svabbas på bakterier i mars.

100 stationer kartläggs i juni i pro- jektet som enligt plan ska pågå i fem år.

5 000 prover ska tas årligen för att artbestämma mikroorganismerna i SL:s tunnelbanesystem.

3 miljoner kronor satsar Stockholms läns landsting och Stockholms universitet på projektet.

47 städer deltar i projektet MetaSUB som startade 2013 i New York.

11 huvudstäder i Europa finns representerade, bland andra Rom, Paris Stockholm och Oslo.

Källa: Stockholms universitet