STHLM

Segregationen ökar i Stockholm

Foto: Henrik Montgomery/TT

Segregationen ökar i Stockholm. Individer med olika bakgrund möter allt mer sällan varandra. ”Den mest dramatiska förändringen är att den ekonomiska segregationen ökar påtagligt. De rika bor med varandra och möter i allt större utsträckning bara andra rika”, säger John Östh, forskare vid Uppsala universitet.

Tillsammans med kollegerna Jan Amcoff och Thomas Niedomysl har John Östh skrivit rapporten ”Segregation i Stockholms län”, som kartlägger de geografiska förändringar som skett mellan 1995 och 2010. De har använt en nyutvecklad mätteknik och så kallad ”närmsta grannar-data” för att på ett bättre sätt kunna mäta segregation.

– Varför är det viktigt? Det mäter vilka vi möter när vi går till skolan, tvättstugan och apoteket. Vilka vi delar busshållplats med, vilka ungar som spelar i samma fotbollslag. Det vill säga sannolikheten att jag möter sådana som jag, säger John Östh.

Inte bara rika utan även fattiga är mer isolerade i dag än tidigare, stora delar av fattiga individers omgivning består av andra fattiga.

– De fattiga har börjat försvinna från landsbygden och finns nu i miljonprogramsområdena, säger John Östh.

Sedan 1995 har olika grupper av utlandsfödda allt mer kommit att samlas på vissa platser i länet. Det gäller exempelvis synliga minoriteter, människor som riskerar att bli diskriminerade på grund av sitt utseende. I flera stadsdelar innebär det att en betydande andel av de individer som synliga minoriteter möter i trappuppgångar, vid busstationer, på skola, dagis och i serviceinrättningar utgörs av individer som själva tillhör synliga minoritetsgrupper.

Isoleringen är störst i Rinkeby-Kista, men sett i förhållande till antalet är koncentrationen mest iögonfallande i Spånga-Tensta.

Invandrare från Somalia är mest tydligt åtskilda från andra. I Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta är den rumsliga isoleringen mycket hög och i Bromma, Nynäshamn och Sollentuna är den anmärkningsvärd, i synnerhet i närmiljön. Numerärt sett är immigranter från Irak betydligt fler men de är generellt sett mindre isolerade än somalier.

– Även nyligen anlända koncentreras till samma platser, och det har ökat över tid. Isoleringen i Skärholmen har ökat ganska kraftigt, säger John Östh.

När det gäller befolkningens utbildning minskar skillnaderna. Den främsta orsaken till det är att antalet med högst grundskoleutbildning har minskat dramatiskt. I synnerhet har utbildningsnivåerna förbättras på landsbygden. Lägre utbildningsnivåer blir dock allt vanligare i områden med ökande antal nyligen anlända och fattiga.

På sikt kan detta leda till mycket allvarliga klyftor mellan områden, menar forskarna.

Negativa egenskaper – som arbetsmarknadsutanförskap, lägre utbildning och fattigdom – klustras i allt större utsträckning till samma områden och dessa områden domineras i allt större omfattning av utlandsfödda.

På motsvarande sätt skapas allt större områden med höginkomsttagare, högre utbildning och jobb.

Måtten för rumslig isolering ligger generellt sett högre för Stockholms län än för riket i stort. Värdena indikerar att utlandsfödda lever starkt åtskilda från icke utlandsfödda, särskilt Skärholmen och Rinkeby-Kista framstår som högt isolerade, både när forskarna räknar på ett mindre och ett större antal närmaste grannar. Det innebär att utlandsfödda i stor utsträckning kommer i kontakt med andra utlandsfödda vid en majoritet av de vardagliga sysselsättningarna.

Isoleringen minskar också antalet platser för möten mellan olika grupper av individer, eftersom barnen på fotbollsplan, dagis, skola, eller på torget i stadsdelsområdet i allt större utsträckning bara möter barn som är som de själva.

– Det sker en sortering av, till exempel, vilka som går i vilka skolor och vilka som besöker en viss vårdcentral som vi inte hade tidigare, säger John Östh.

Vad kan man göra åt det?

– Försöka skapa blandade boendeformer och skapa fler vardagliga mötesplatser, som inte är sorterade.

Fakta. Fattigdom och rikedom

Relativ fattigdom följer EU:s definition av fattigdom. Enligt denna definition beräknas individer befinna sig i fattigdom om deras disponibla inkomster motsvarar 60 procent eller lägre av landets befolknings disponibla medianinkomst.

Relativ rikedom beskrivs som disponibla inkomster överstigande 140 procent av medianinkomsten.

Närmsta grannar-data kallas den sorts data som utgår från de grannar en individ har i sitt närområde. Exempelvis kan man utgå ifrån en individs fem närmaste grannar, tio närmaste, hundra närmaste och så vidare.