De blå bussarna ska ut – spårvagnar ska in. År 2030 ska Stockholm vara en modern spårvägsstad med sex spårvägslinjer i innerstaden och sammanlagt 125 spårvagnar.
Mångmiljardsatsningen kräver att spårvagnarna prioriteras på bekostnad av bilar, cykelbanor och parkeringsplatser.
Det blir allt trängre i kollektivtrafiken. På tunnelbanans viktigaste stationer är perrongerna nästan helt fulla i rusningstid och de blå stombussarna går ibland så långsamt att det går fortare att gå.
I samband med landstingets budgetarbete 2009 inleddes på kristdemokratiskt initiativ ett arbete med långsiktiga planer för att ge Stockholm ett spårvägsnät. SL arbetar nu med två strategiska planer med sikte på 2030 – en för de centrala delarna och en för länet.
DN har läst stadens och SL:s gemensamma strategi som nu är klar och ska ut på remiss. Om planen blir verklighet betyder det en helt ny stadsbild där en rad stora gator i innerstaden får både en och flera spårvägslinjer och Odenplan och Fridhemsplan blir knutpunkter för spårvägarna.
– Spårväg har betydligt större kapacitet än stombussar. När Stockholm växer klarar vi inte kollektivtrafiken med enbart tunnelbana och bussar, säger trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm(M).
Den strategiska tanken är att skapa stråk där kollektivtrafiken får egna körfält på långa sträckor och prioriteras framför annan trafik så långt det är möjligt. Flera av stråken består i huvudsak av dagens stombusslinjer men det blir även några helt nya linjer. Planen innebär att gatusträckorna med kollektivkörfält blir tre gånger längre än i dag och att stomtrafiken steg för steg byter skepnad från ledbusstrafik till spårväg.
På många sträckor har stombusslinjerna redan i dag så många resenärer – över 2.000 per timme i vardera riktningen – att de är mogna för spårväg. Christer Wennerholm tror att alla stomlinjer, utom möjligen linje 6, är spårväg om tjugo år.
Samtidigt som strategin är ute på remiss arbetar trafikexperter på SL och Stockholms trafikkontor vidare med att hitta de bästa sträckningarna för stomlinjerna.
En förutsättning för att spårvagnarna ska kunna hålla den hastighet – 20 kilometer i timmen inklusive hållplatsstopp – som anses rimlig, är att de prioriteras framför annan trafik.
– Det kommer inte att finnas lika mycket plats för parkerade bilar. Och på en del gator måste vi välja mellan biltrafik och spårvagnar och mellan cykelfält och spårvagnar, konstaterar Stockholms trafikborgarråd Ulla Hamilton(M).
Vid sidan av det begränsade utrymmet på stadens gator är depåplatser för 125 spårvagnar och ekonomin de svåraste hindren för strategin.