Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Skansen bygger för renare hav

Tre stora akvarier och ett nybyggt hus för framtiden. Det är ­Skansens bidrag till att Östersjön ska bli ett friskare hav.

I dag presenteras planerna som kostar 100 miljoner att genomföra – och är det största projektet någonsin på Skansen.

Skansenchefen John Brattmyhr är mycket stolt när han till­sammans med Tomas Frisk, chef för zoo­logiska avdelningen på Skansen, går runt i den anläggning som tidigare bebotts av pingviner, sjölejon och flamingos.

Anläggningen är dock allt annat än något att vara stolt över. Den är på väg att rasa samman och betongtrappan till vänster är avstängd eftersom den håller på att vittra sönder.

Nej, stoltheten kommer sig av den satsning som nu ska göras, tack vare omkring 80 miljoner kronor från stiftelsen Baltic Sea 2020 och samarbete med SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.

Den nya anläggningen, som beräknas stå klar någon gång 2017 – om allt går enligt planerna – ska bestå av tre ”hus” med olika inriktning:

Ett Framtidshus där man tar fasta på de fyra stora miljöutmaningar som finns för Östersjön: övergödning, överfiske, miljögifter och utarmad mångfald.

Ett pedagogiskt hus, som i första hand vänder sig till högstadie- och gymnasieelever. Här ska finnas plats för både teoretisk och praktisk undervisning och här ska det även finnas ett cinematek.

Ett akvatiskt hus med tre akvarier med undervattensmiljöer från strandnära skärgård till öppet hav.

Akvarierna, som är mellan 75 och 300 kubikmeter stora, kommer att ligga längst ner i byggnaden, på samma plan där man tidigare ­kunde se sjölejon i aktion under vatten.

I de tre akvarierna kommer man kunna se torsk, havsöring, sjurygg, men också piggvar, svart smörbult, blåstång, mört och lake.

Besökarna kommer också att kunna vandra genom en tio meter lång akvatisk tunnel och studera rovfiskar på nära håll. Det kan man göra på några andra besöksmål också, men det här blir annorlunda, säger John Brattmyhr, som med detta projekt ger besökarna ytterligare en attraktion under tak. Han kallar det ”Sveriges roligaste klassrum”.

– Vi vill ge besökarna möjlighet att komma nära, men också fokusera på det Skansen står för – sambandet mellan människa, djur och natur. Precis som Arthur Hazelius gjorde.

Hazelius ville samla så många djurarter som möjligt på Skansen och gärna så många exotiska arter som möjligt. Som mest fanns det en bra bit över 200 arter på Skansen.

– I dag har vi 70 och det är lagom, säger Tomas Frisk, som berättar att flera besökare varje år kommer för att titta på elefanter och isbjörnar. Elefanterna försvann 1992 och den sista isbjörnen lämnade Skansen åtta år tidigare.

 

Vi vill ge besökarna möjlighet att komma nära, men också fokusera på det Skansen står för – sambandet mellan människa, djur och natur.

John Brattmyhr, Skansenchef

 

I den nya anläggningen handlar det om betydligt mindre djur, men minst lika mycket om miljön de lever i – Östersjön.

– Vi räknar med att kunna bygga häftiga utställningar och visa film- och fotomaterial, säger John Brattmyhr och tar upp sjötoalettfrågan som exempel.

– Man bör nog fundera på om man som båtägare inte ska installera en vettig toalett ombord i stället för att tömma tanken i havet och sedan bli förvånad över att man inte får någon fisk, säger han.

Att en stor del av verksamheten i den nya anläggningen vänder sig till en yngre publik ser herrarna Brattmyhr och Frisk som fullt naturligt, lika naturligt som att SLU och Stockholms universitet ska vara med.

– Vi har i flera år arbetat med hållbarhetsfrågor och samspelet mellan människan och djuren och hur det påverkar naturen, säger Tomas Frisk, som betonar att man vill vara ”pedagogisk i positiv anda” och inte fokusera för mycket på döda havsbottnar.

Conrad Stralka, verksamhetschef för Stiftelsen Baltic Sea, säger att stiftelsen i första hand varit vetenskapsinriktad och stöttat olika projekt som rört Östersjöfrågor på kort sikt. Han säger att övergödningsproblematiken är relevant i dag, men kanske inte om tio år.

När idén om Skansenhuset föddes föll det sig naturligt för stiftelsen att hänga på.

– Ska man göra något liknande ska det vara på ett ställe som ligger centralt, som har en kulturarvskoppling och som besöks av många människor, säger Conrad Stralka. Därför var Skansen det bästa stället.

Fakta. Östersjöportalen
Svart smörbult.

Ett kunskapscentrum på Skansen som ska stå klart 2017.

Här ska skolelever (från mellanstadiet till och med gymnasiet) få veta mer om samspelet mellan människa, djur och natur.

Den nya anläggningen vänder sig även till dem som ”bara” vill titta på levande fiskar, från stimfisk till rovfisk, och/eller lära sig mer om hur Östersjön ska kunna hållas friskt med ett hållbart fiskbestånd.

Den nya anläggningen, som byggs i tre plan, kommer att ligga på området till höger om Skansenakvariet på ”Nedre Solliden”.

Här är några som ska flytta in i ­akvarierna: torsk, svart ­smörbult, havsöring, sjurygg, piggvar, ­blåstång, mört och lake.

Fakta. Baltic Sea 2020

Stiftelsen Baltic Sea 2020 (vars egentliga namn är Björn Carlsons Östersjöstiftelse) grundades 2005 av finansmannen Björn Carlson.

Björn Carlson bidrog med 500 miljoner kronor för att som det heter ”främja en positiv utveckling av miljön i Östersjön”.

Stiftelsen ska arbeta fram till 2020, därav namnet och då förväntas pengarna vara slut.

Baltic Sea 2020 har hittills startat över 80 olika projekt för ett friskare hav, producerat fyra tv-dokument­ärer och tre tv-filmer, som hittills visats i 13 länder.