Skarvstammen i skärgården kan vara dubbelt så stor
Publicerat 2009-11-21 20:01
Foto: Anna-Lena Mattsson Skarvar ute på Gålö i Stockholms skärgård.
Det är inte så lätt att räkna skarvbon som man kanske kan tro. Skärgårdsstiftelsens officiella skarvräknare hittar bara drygt hälften så många som de som räknar bon när de oljerar skarvägg gör.
De senaste tre årens skarvräkningar i Stockholms skärgård i Skärgårdsstiftelsens regi har visat drygt 5 000 bon i omkring 25 kolonier. Det motsvarar drygt 25 000 skarvar.
Nu har tidningen Skärgården jämfört olika räkningar. När länsstyrelsen, Fiskeriverket och några andra organisationer i våras doppade skarvägg i olja i åtta skarvkolonier för att dämpa stammens tillväxt räknades bona. Sammanlagt fanns det 2 780 skarvbon i de åtta kolonierna.
Skärgårdsstiftelsens skarvräkning visar att det fanns 1 654 bon i de åtta kolonierna.
– Det är bekymmersamt att siffrorna skiljer sig åt så mycket, konstaterar länsfiskekonsulent Henrik C Andersson.
Han är för sin del ganska säker på att räkningarna i samband med oljeringen av skarvägg är tillförlitliga. Han var själv med på en av öarna i våras.
– Räkningarna görs på land mitt i kolonierna. En del av Skärgårdsstiftelsens räkningar görs från båt, andra på sensommaren när en del bon försvunnit från kobbarna. Därför är det ganska säkert så att skarvstammens storlek underskattats, säger Henrik C Andersson.
Han påpekar dock att slutsatsen att stammens storlek inte ökat de senaste åren förmodligen är riktig, eftersom den grundar sig på Skärgårdsstiftelsens räkningar, som gjorts med samma metodik år från år.
– Jag tror inte att man kan misstänka någon för att medvetet ha försökt hålla siffrorna nere. Det handlar om olika metoder, säger Henrik C Andersson, väl medveten om att resultaten av de olika räkningarna blir nytt bränsle i den heta skarvdebatten.
Den debatten förs i höga tonlägen. På ena ytterkanten står människor som anser att skarven är en mycket skyddsvärd fågel och att vi ska vara glada över att den berikar vår skärgård. På andra ytterkanten står människor som anser att skarven ska utrotas eftersom den är en invasiv art som härstammar från Kina och förts in i Europa av slottsägare på 1600-talet.
Att skarven äter fisk är båda sidorna i debatten klara över. De som värnar skarvbeståndet anser inte att skarvens matvanor påverkar fiskbestånden nämnvärt. De som vill ha bort skarven anser att den glupska fågeln är den viktigaste orsaken till att det numera är svårt att fånga ens en abborrpinne i många skärgårdsvikar.
– Skarven äter bevisligen fisk. Men det finns även andra orsaker till att fisken försvunnit i stora delar av skärgården, konstaterar Henrik C Andersson.
Visar 1-9 av 9. Per sida:
Jag kan förstå att man tycker det är otrevligt att bo precis vid en skarvkoloni. Å andra sidan är det bara 25 kolonier i en skärgård med 30 000 öar och skär.
Nils, 21:50, 25 november 2009. Anmäl
Utrota dessa skadedjur vilket våra förfäder förstod och gjorde.De som bestämmer nu sitter i storstädernaq och har aldrig sett en skarv utom på vykort.
Ford, 12:26, 22 november 2009. Anmäl
Man börjar ju undra hur vetenskapliga Skärgårdsstiftelsens metoder egentligen är. Det går inte att komma ifrån att "räknefelet" passar bra in i stiftelsens egen skarvpropaganda. Bäst vore om kunnigt folk fick sköta inventeringarna istället för glada amatörer med en dold agenda
Jocke, 11:32, 22 november 2009. Anmäl
Är det verkligen rätt att det är EU- eller Stockholmsbyråkrater som helt ska få avgöra den verklighet som vi skärgårdsbor lever i?
De som värnar om skarven kan jo bosätta sig några 100 m från en ö där de finns. Stanken och förödelsen är vidrig. Det finns alltid miljönissar som skulle tlllåta hur många älgar, vargar, björnar och vildsvin som helst. Skjut av varenda skarv som den skadefågel det är, så kan flera fiskare leva bättre på sin utkomst.
Roslagsbo, 22:55, 21 november 2009. Anmäl
Det finns en faktoid i artikeln. Skarven kommer inte Kina! Marion & Le Gentil (2006) visade med DNA- teknik att släktskapet är sådant att den inte kan komma från Kina. Kort: C. c. carbo (nordsjön) står närmare C. c. capillatus (Kina) än vad C. c. sinensis (vår) gör. Logiskt med tanke på utbredning. Flera andra DNA analyser bekräftar samt även historiska dokument.
lars, 21:26, 21 november 2009. Anmäl
Räkneproblem? De´ba skarva ihop dom o räkna på löpande band...
B.E., 21:06, 21 november 2009. Anmäl
Vad är det för skillnad mellan en skarv och en råtta eller mus. Bägge är skadedjur och icke utrotningshotade. Får vi inte skjuta skarv ska vi inte heller döda råttor
Kalle H, 21:01, 21 november 2009. Anmäl
och småfåglar i norrland verkar snart vara utdöda.
MrF, 20:53, 21 november 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Vi kan fastighetsstädning
Städpoolen - vi utför alla former av fastighetsstädning.
-
Städbolag Uppsala
AlltiStäd Uppsala- Gör allt inom städning i Uppsalaområdet!
-
Städenergi
Städtjänster åt säväl företag som privatpersoner i Stockholm.
