Ett fyrtiotal våghalsiga skejtare hade anmält sig till tävlingen. I en rad utslagsheat far de ner för den kilometerlånga, slingriga vägen från backens topp. Som snabbast går det i cirka 60 kilometer i timmen.
Jämte tävlingen är Highvalley Classic en musikfest. För årets upplaga, den tionde i ordningen, har man för första gången en riktig scen där ett tiotal band spelar allt från punk till R & B.
Den här gången är också tillställningen ett slags manifestation för den ungdomspolitiska långköraren som är Högdalens skejtpark.
- Manifestation låter så negativt, säger Ants Neo som är Highvalley Classic-boss och en av initiativtagarna till skejtparken.
- Vi söker snarare stöd, eller support från politiker och beslutsfattare för att försöka arbeta på att få till parken så snart som möjligt.
Han säger att idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) och föreningen Stockholm Suburban Surfers nu samarbetar efter den ursprungliga grundplanen.
- Det kan ju dyka upp detaljer som hindrar oss tillfälligt, typ någon elledning man inte får bygga under eller att de provborrningar vi gjort inte var korrekta. Det finns också byråkratiska krafter som maler, men vi kör på den plan som finns och förhoppningsvis börjar bygget till hösten, säger Ants Neo.
Det är inte alls bara adrenalinknarkande, unga killar vid Högdalstoppen på lördagen. Flera barnfamiljer har satt sig i den prunkande grässluttningen under de klorofyllstinna träden. En av dem är 49-årige Anders Lindbäck som själv började skejta på 1960-talet. När hans barn, 13 och 15 år, började skejta tog han upp brädåkandet igen. De tar med sig brädorna vart än de åker.
- Det här tycker jag är skitbra och det skulle betyda massor för ungdomarna om skejtparken blev av. Inte alla vill eller kan spela fotboll, säger Anders Lindbäck.
Han har varit mycket i olika skejtparker med sina barn och är entusiastisk över den gemenskap han tycker finns där.
- Det är ungdomar i alla åldrar och man tar hand om varandra, lär varandra saker – inte bara brädåkning utan också exempelvis att filma och spela musik. Tyvärr är inte så många andra föräldrar med i parkerna.
- En ordentlig skejtpark skulle spara in pengar på en massa andra håll nu när ungdomsgårdar inte finns i samma utsträckning som förr, säger Anders Lindbäck.
Vid Högdalstoppens fot är tävlingens målgång. Flera av de tävlande vurpar och får hemska skrapsår. Martin Kjos, som började skejta för fem månader sedan kom tvåa i sitt första heat och tog sig vidare. Men en rejäl vurpa märkte honom med en rodnad på överkroppen och skrubbsår på höftben och armbågar.
- Man måste vara lite korkad för att göra det här. Det är vinna eller förlora liksom. Ingen här verkar ha med sig plåster och det borde man kanske ha, säger han och blickar upp mot toppen igen.
Snart dags för nästa heat.