Läkaren Per-Olof Ehrs på Rosenlunds vårdcentral är en av läkarna i DN:s granskning som blivit miljonär på skattepengar. På bara fem år har han fått lika många miljoner, förutom lön och forskningsanslag, för sitt aktieinnehav i bland annat Rosenlund.
Mottagningen ligger på Södermalm. De extra breda korridorerna med plats för sängtransporter vittnar om att det tidigare varit sjukhus i landstingets regi. Kanske är det miljön som gör att de flesta patienter vi möter inte känner till att vårdcentralen sedan fem år tillbaka är privat. Då var majoriteten i landstinget borgerlig och beslut fattades om att privatisera all primärvård på Södermalm.
- Jag var intresserad av ekonomi och hade tänkt lägga ett anbud på den vårdcentral jag jobbade på, Åsö, men så var det ingen som var intresserad av Rosenlund, säger Per-Olof Ehrs.
Per-Olof Ehrs och hans kompanjoner fick ja till båda. I dag äger han 45 procent av aktierna i Rosenlunds vårdcentral och 33 procent i Åsö vårdcentral. En bra investering har det visat sig, båda företagen går nu med vinst.
Det gör nästan alla privata vårdcentraler. Den sammanlagda vinsten för företagen bakom mottagningarna var minst 80 miljoner kronor förra året.
Nära hälften av mottagningarna i länet drivs i privat regi på uppdrag av landstinget, och det är landstinget som står för notan.
DN har gått igenom de senaste årsredovisningarna för de aktiebolag som driver vårdcentraler. Ett tjugotal bolag ingår i större koncerner, såsom Praktikertjänst och Carema. Vårdcentralernas exakta resultat är svårare att utläsa eftersom de redovisar flera olika verksamheter tillsammans.
36 av företagen bakom de privata husläkarmottagningarna är mindre bolag som drivs av läkare och sjuksköterskor. DN:s granskning visar att de tillsammans gjorde en vinst på 63 miljoner kronor under 2005.
Rosenlunds vinst 2005 var 4,9 miljoner. Förklaringarna till det är många.
En är att Rosenlund lyckades få hög ersättning per patient när landstingspolitikerna ville privatisera vården i stadsdelen. Om man till exempel jämför Rosenlund med en mottagning med lika många patienter som fått den lägsta ersättningen, innebär det åtta miljoner mer i intäkter för Rosenlund (se faktaruta om ersättningssystemet).
Men enligt vd Kerstin Henriksson handlar det också om medvetna insatser för att stärka ekonomin.
- Det första jag gjorde var att besätta alla tjänster. Bara genom att vi inte har hyrläkare sparar vi fyra miljoner, säger hon.
Bakom det positiva resultatet finns också en ökad medvetenhet om kostnaderna. Det säger Dagmar Carlsson, distriktsläkare, som jobbade på vårdcentralen redan när den drevs av landstinget.
- Kerstin har berättat för oss vad allt kostar, till exempel vanligt A4-papper. Och alla prover. Det var inte klokt vad de är dyra. Tidigare kryssade man lite slentrianmässigt i vilka prover som skulle tas, men nu tar jag bara det som jag vet kan ge något, säger hon.
Dagmar Carlsson tycker också att besluten nu fattas effektivare. De har kunnat köpa en fryspenna för att ta bort vårtor, en scanner för urinblåsan och ett mätinstrument för trycket i ögat. Det tror hon inte hade varit möjligt att driva igenom under landstingstiden.
- Om jag känner att det finns behov av något så går det snabbt att fatta beslut, tidigare behövde jag en massa rekvisitioner uppifrån och så gick tiden, säger Dagmar Carlsson.
Investeringarna till trots. Den största delen av vinsten, fyra miljoner, gick inte tillbaka till verksamheten förra året. Pengarna delades i stället ut till aktieägarna.
Vinsterna i mer än tjugo av de mindre bolagen hanterades likadant. Sammanlagt handlar det om 34 miljoner kronor som kommit in i vårdcentralerna från gemensamma skatter för att sedan gå till läkare och sjuksköterskors privata ekonomi.
Men Per-Olof Ehrs ser inget problem med att han själv blivit rik på skattemedlen. Patienterna är överlag nöjda med vården, och i tillgänglighetsmätningar får vårdcentralen godkänt.
- Så länge vi ligger bra till ekonomiskt och har bra kvalitet tycker jag att det är rimligt att vi får använda pengarna så här, säger Per-Olof Ers.