– Både företag och privatpersoner är mer bortskämda i dag. Vi vill ha lite lyx, det duger inte med en varmkorv, säger Ninna Engberg, vd på SGA, Stockholm Globe Arenas, som ska sköta driften av arenan.

När Stockholmsarenan invigs våren 2013 följer den internationella trender. Vip-gästerna har tröttnat på att sitta inlåsta i sviter, de vill ha partyterrasser, kändiskockar och mingel.

Däremot blir det inga bunkersviter vid omklädningsrummen – populärt utomlands – där gästerna kan heja på spelarna.

– Vip-gästerna vill inte sitta högst upp under taket utan vara mitt i publikhavet med närhet till stjärnorna, men med bättre service, säger Marie Lindqvist, kommunikationschef på SGA.

– Och det gör inget om det syns att man är vip.

Jämfört med Söderstadion blir Stockholmsarenan mer nöjespalats än idrottsanläggning, med vip-parkering, personlig service och ny teknik som gör att publiken kan se repriser eller följa en speciell spelare.

Vipgäster är, enligt Marie Lindqvist, en allt viktigare del av ekonomin för en arena.

– Tidigare hade vi fördelningen 70–30 mellan biljettintäkter och vip-inkomster i Globenarenorna, nu är det 60–40. Och i Tyskland till exempel är fördelningen 40–60, säger hon.

Stockholmsarenan räknar med 3.000 vipgäster, en tiondel av publiken när det är fullsatt. Deras betydelse markeras redan innan man kommer in i arenan.

– Den stora vipentrén blir mitt på torget, det är viktigt att synas för folk som är vip, säger Patrik Tengwall, affärsutvecklare på SGA.

Stockholmsarenan kostar 2,7 miljarder kronor att bygga, pengar som staden står för. Politikerna räknar med att få in 1,2 miljarder på att sälja byggrätter där Söderstadion står i dag, resterande 1,5 miljarder ska, enligt fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP), komma genom samarbetet med SGA.

Så om det blir en vinst- eller förlustaffär för stockholmarna beror på hur mycket intäkter arenan ger?

– Ja, det finns en relation mellan hur mycket intäkter SGA får och vilken hyra de betalar, säger Madeleine Sjöstedt.