Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Skolan en nyckelfråga när skärgårdens framtid ska säkras

Trots många satsningar så minskar befolkningen i Stockholms skärgård. När DN följer med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) under ett besök på Värmdö vittnar många om hur onödigt krångligt ölivet kan vara. Det är också tydligt att skolan är en nyckelfråga när skärgårdens framtid ska säkras.

Tre högstadieelever Fiona Westerberg, Irma Feldt och Konrad Löwenhamn har biologilektion i Runmarö skola. Läraren Fredrik Karlsson finns i Möja skola och närvarar via en stor skärm i klassrummet.

I en skärgård där befolkningen stadigt minskar och medelåldern ökar, särskilt på öar utan fast bro- eller färjeförbindelse, är eleverna en betydande del av framtiden. Skolan är en nyckelfråga. Men när barnen börjar skolan blir livet ofta krångligt för en familj som bor på en ö.

Fiona, Irma och Konrad tycker att det fungerar bra att gå i en pytteliten rödmålad skola med vita knutar. Vissa lektioner ”fjärrar” de och två dagar i veckan åker de till huvudskolan på Djurö där de får träffa fler jämnåriga. Värmdö är den enda kommunen som på dispens bedriver fjärrundervisning på grundskolenivå. Detta för att se till att högstadieelever i de små öskolorna får undervisning av behöriga lärare från ettan till nian. Det skulle annars vara en omöjlighet i en skola som bara har elever motsvarande en normalstor skolklass.

Vi måste utveckla fjärrundervisningen. Det är nödvändigt om öskolorna ska överleva

– Vi måste utveckla fjärrundervisningen. Det är nödvändigt om öskolorna ska överleva, säger Lena Möllersten, rektor för Värmdö skärgårdsskolor där de tre öskolorna på Möja, Svartsö och Runmarö ingår.

Det är illa ställt med glesbygdskolorna i Sverige. En tredjedel har lagts ned de senaste tio åren. Skolpengen räcker inte till för att hålla liv i de små skolorna. Värmdö har satsat extraresurser på att behålla skolor på öarna även fast det är dyrt.

– Fjärra borde vara med i svenska akademiens ordlista. Vi måste tillämpa ny teknik om skolorna ska klara sig, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht som dagen efter skärgårdstrippen kunde glädja sig åt ett utredningsförslag om att göra det lättare att anordna fjärrundervisning.

Sven-Erik Bucht är den förste landsbygdsminister Sverige haft. Han hävdar bestämt att regeringar av olika kulörer länge försvagat landsbygden. Nästa år ska han lägga fram en proposition om landsbygden som grundar sig på den parlamentariska landsbygdskommitténs 75 förslag som lades fram i slutet av mars.

Lena Möllersten ser även rekryteringen av lärare som en bekymmersam framtidsfråga. Hon skulle också önska att det blev lättare att göra scheman utifrån Waxholmsbolagets tidtabeller - som nu ändras flera gånger per läsår.

Regelkrångel och paragrafer dominerade diskussionerna när Sven- Erik Bucht, som talat mycket om behovet av att skapa fler jobb på landsbygden, träffade företagare från skärgården.

Karin Almlöf, ordförande för Skärgårdsföretagarna och Sune Fogelström, ordförande för intresseorganisationen Siko kunde berätta om många bökiga regler, snåriga fraktvillkor och rigida myndighetskrav som gör det jobbigt att vara skärgårdsbo och småföretagare.

– Ta de nya skattereglerna för bränsle. De gör att dieseln blir mer än dubbelt så dyr för den som kör tvätt från ett vandrarhem som för den som kör ut direktörer på sportfiske. Ta frakterna. Det blir ofta dyrare att frakta saker till öar som finns med på de fraktlinjer som samhället ordnat än att frakta saker till öar utan fraktlinje, förklarar Karin Almlöf.

För livsmedelsföretaget Skärgårdskött i Tavastboda är storskaligheten i den offentliga upphandlingen av mat till skolor, förskolor och äldreboenden ett bekymmer. Det enklaste för en kommun är att handla upp mat i stor skala från en stor leverantör. Då finns det inte mycket utrymme kvar för lokal köttfärs eller närodlade grönsaker, även om några skolor på Värmdö ändå köper från Skärgårdskött.

– Bekymret för oss, och de flesta andra, är inte att sälja det dyraste köttet. Hängmörade bitar är lättsålda. Det är svårare med köttfärs och grytkött, säger Andreas Ronnerberg, vd för Skärgårdskött.

Slakteriet i Tavastboda är efter ett decennium moget för utbyggnad. Det startade för att ta hand om djur från ett projekt för att hålla betesmarkerna på öarna runt Möja öppna. Numera slaktas 350-380 nöt och 1.500 lamm från gårdar i närområdet varje år. Ett dilemma är att det är full fart på hösten, men lugnt på våren.

– Mitt bästa råd är att satsa på så mycket hängmörat det bara går. Det ger bra med pengar, säger Sven-Erik Bucht som även är ansvarig för en plan för att utveckla den svenska livsmedelshanteringen och livsmedelsexporten.

Foto: Andrea Brask

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). Foto: Andrea Brask.

– Vi har världens bästa råvaror och världens bästa miljö- och hälsoregler för livsmedel. En utveckling av livsmedelsindustrin är en väldigt viktig landsbygdssatsning, säger Sven-Erik Bucht.

Förenklade regelverk för till exempel skolor, fortsatt utbyggnad av bredband, ändringar av strandskyddet och mer statlig närvaro i glesbygden är några hörnstenar i en svensk landsbygdspolitik. Skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) som är ansvarig för den landsbygds- och skärgårdsstrategi som landstinget skickar ut på remiss i sommar hoppas att Sven-Erik Bucht och regeringens tal om glesbygdssatsningar ska mynna ut i handling.

En modernisering av statliga regelverk kring strandskydd, kustnära fiske, gårdsförsäljning och annat är det viktigaste av allt för skärgården

– Från landstinget kan vi förenkla transporter, underlätta för turismen och uppmuntra bostadsprojekt. Men en modernisering av statliga regelverk kring strandskydd, kustnära fiske, gårdsförsäljning och annat är det viktigaste av allt för skärgården, säger Gustav Hemming.

För handlare i glesbygden har ett nytt statligt stöd blivit verklighet. Sammanlagt satsar staten 35 miljoner per år 2016-2019. Calle Hamacher som sedan 2012 driver Runmarö lanthandel har använt det stöd på 300.000 kronor som han hittills fått till nödvändiga investeringar. Han är ganska nöjd med handlartillvaron och det fraktstöd för skärgårdsbutiker som landstinget har. Däremot tycker han att det är konstigt att inte andra näringsidkare, som restauranger och vandrarhem, har stöd. Och han skulle gärna se att det gick att få ut varor till ön även på, lördagar, söndagar och måndagar.

Foto: Andrea Brask

Måndag är en dålig färskvarudag i en skärgårdsbutik. Öbon Anne Forslund har ändå en del att välja på i grönsaksdisken på Runmarö. Foto: Andrea Brask.

Runmarö lanthandel är även ombud för Systembolaget och Apoteket.

– Men inte för posten, påpekar Lollo Loggert. Hon bor på Runmarö har arbetat med förskolebarnen på ön i 30 år och driver ett företag.

Att hon tvingas ta sig över vattnet till fastlandet för att lämna och hämta paket är något som irriterat henne länge. Fastlandet betyder i det här fallet Stavsnäs, en så kallad replipunkt som både landstinget och Värmdö kommun vill utveckla. Lollo Loggert pekar på ett dilemma med att utveckla skärgårdshamnar på fastlandet. En storsatsning på exempelvis Stavsnäs skulle säkerligen betyda adjö för mycket av servicen på öarna.

Fakta. Ö-projekt

Länsstyrelsen stödjer skärgården på olika sätt, inte minst med bredbandsutbyggnad.

Ett av projekten är ÖförÖ, en plattform för samarbeten och erfarenhetsutbyten mellan en rad stora och små projekt. På dagordningen finns bland annat planer på bostäder, idéer om bättre transporter och satsningar på att fånga och sälja mer fisk.

Bland de mer lustfyllda projekten märks reservat för nordiska bin och en ölbryggarförening på Utö, en rodelramp på Rödgrund och en minigolfbana på Möja.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.