- Varför skulle man acceptera att hälften av eleverna blir underkända? Det accepterar man inte i "etniskt svenska" skolor, säger hon.
För några år sedan var Enbacksskolan i ett liknande läge som Rinkebyskolan, där mer än hälften av niorna riskerar att inte nå gymnasiebehörighet. Men under de fem år som Malla Taipale har varit rektor har antalet godkända elever ökat stadigt. Nu är ambitionen att 98 procent av eleverna ska klara behörighetskraven.
För Malla Taipale är det helt klart vilka åtgärder som har lett skolan till framgång: tydliga regler, hjälp med läxläsning, handledning på modersmålet och tät kontakt med föräldrarna.
- För mig är det självklarheter. Vi har ordentliga regler och om elever bryter mot dem får det konsekvenser. Det handlar om att skapa en bra studiemiljö, säger hon.
Varje onsdag morgon är det så kallad försittning på Enbacksskolan. Prick klockan sju ska de elever som brutit mot någon skolregel infinna sig.
- Jag skriver ett brev till deras föräldrar och talar om vilka regler som gäller, och att alla ska följa dem. Om eleverna inte dyker upp på försittningen skriver jag ett nytt brev om att de ska komma, och ta med sina föräldrar, säger Malla Taipale.
Då och då deltar alltså föräldrar på försittningen. Rektorn är själv där varje onsdag morgon och diskuterar med elever och föräldrar.
- Vi pratar om hur viktigt det är med en bra studiemiljö och att det är därför vi har alla dessa, ganska detaljerade, regler om vad eleverna får och inte får göra, säger Malla Taipale.
- Det låter kanske hårt att tala så mycket om regler, men vi förmedlar dem med jättestor kärlek. Vi tänker på elevernas bästa och vill att de ska lyckas i sina studier.
Den täta föräldrakontakten är en annan central ingrediens i Enbacksskolans framgångsrecept. Inför varje läsår kallas alla föräldrar till ett individuellt samtal med lärare.
- Sådana här introduktionssamtal tror jag att vi är ensamma om att ha bland skolorna på Järvafältet. Tanken är att skapa en god relation med föräldrarna, genom att visa att vi räknar med dem. Vi frågar vad de förväntar sig av oss som skola, och därigenom tar vi dem på allvar, säger Malla Taipale.
Skolan ägnar också mycket tid åt läxläsning och studiehandledning. Eleverna erbjuds handledning på sitt modersmål om någon lärare upptäcker att de inte riktigt förstår ett ämne. Skolan satsar också mycket resurser på modersmålsundervisning:
- Det är A och O. Om eleven inte behärskar sitt modersmål blir det svårare att lära sig svenska. De måste kunna grunderna i sitt eget språk först, säger Malla Taipale.
Att "peppa" eleverna är också viktigt. Varje gång en elev lyckas med något, att lära sig simma eller förbättra sitt resultat i matte, firas det i klassrummet. Då kommer rektorn in och gratulerar eleven inför hela klassen.
- Alla barn vet att om de gör bra ifrån sig, så uppmuntrar vi dem att prestera ännu bättre. Men vi sänker aldrig någon. Vi uppmärksammar bara framsteg. Att barnen blir sedda i positiv bemärkelse är jätteviktigt, säger Malla Taipale.
Hon poängterar att eleverna på Enbacksskolan inte får några "snällhetsbetyg". Skolan har kontakt med de gymnasier som eleverna börjar på, och vet att de klarar sig bra där. Om skolan skulle ge oförtjänt höga betyg, skulle det slå tillbaka på eleverna när de börjar i gymnasiet, säger Malla Taipale.
Tanken att eleverna på Enbacksskolan inte skulle kunna nå upp till samma nivå som en genomsnittlig, "etniskt svensk" grundskola, upprör henne mycket:
- Jag accepterar inte synen att våra elever automatiskt skulle ligga under andra resultatmässigt. Jag skulle inte kunna gå till jobbet om jag hade så låga förväntningar. Mina elever ska klara sig lika bra som genomsnittet i Stockholm, eller bättre. Deras bakgrund har ingenting med saken att göra.