Vissa av Stockholms grundskolor går med flera miljoner i plus. Såväl Lärarnas riksförbund som oppositionen är kritisk, medan skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) är nöjd.
- Det bästa vore om alla skolor kunde redovisa ett litet plus, säger hon.
I dag ska den klubbas, utbildningsnämndens årsredovisning för 2008. I den står det återigen klart att skillnaderna mellan Stockholms grundskolor är stora, både vad gäller de pedagogiska resultaten och de ekonomiska. Vissa går med fem miljoner plus, andra dras med underskott i tremiljonersklassen.
- Man kan fråga sig till vilket pris skolorna redovisar överskott. Vi ser att det finns skolor som sparat för mycket. Där är arbetsbelastningen alldeles för hög och välbefinnandet lågt. Naturligtvis är det positivt att det finns pengar, men de måste användas, säger Britt-Marie Selin, biträdande kommunombud för Lärarnas riksförbund, LR.
Ann-Margret Livh, oppositionsborgarråd (V), är verkligt upprörd över siffrorna.
- Knappast ett enda av kunskapsmålen nås, skolorna har sparat in på allt från vikarier till elevhälsa och skolinspektörerna är så få att de inte hinner göra inspektioner. Alliansen har dragit ned på allt och de överskott som görs täcker inte på långa vägar de faktiska behoven - och så är man nöjd... Jag förstår det inte, rasar hon.
Och faktum är att i årsredovisningen så ger utbildningsnämnden sig själv grönt ljus under nästan alla rubriker. Endast när det gäller miljöarbetet är man inte riktigt nöjd. Till exempel har drygt var tredje skola inte fått inomhusmiljön eller ventilationen kontrollerad och bara 8 procent av de livsmedel som köps in är ekologiska - målet är 15 procent.
När det gäller den faktiska verksamheten är bilden splittrad. På fritids har barngrupperna växt och personaltätheten minskat, av de elever i årskurs 5 som gjorde de nationella proven fick bara 81 procent godkänt fast målet var 91 procent och andelen elever i årskurs 9 som fick godkänt i alla kärnämnen var 88 procent, en procent lägre än det uppsatta målet.
Men Lotta Edholm är nöjd. Totalt sett ökar meritvärdena i skolorna, trots att Stockholm har en med landet jämförelsevis stor andel elever som kommit sent till Sverige.
De 17 grundskolor som inte klarat budget på två år kommer att få stöttning av förvaltningen och de som går med plus har förtjänat en bra grund att stå på, som hon uttrycker det.
- De skolor som haft det tufft men som ändå går med plus kan ju själva avgöra hur de vill använda sitt överskott under 2009, de pengarna ska ju in i verksamheten. Självklart ska inte en skola gå med för mycket plus, det är en balansgång. Men man kan ju också fråga sig om personalen tyckt att det hade varit bättre om skolan gått back.
Oppositionborgarrådet Roger Mogert (S) menar att resultaten inte alls är så bra som Lotta Edholm vill göra gällande:
- Meritvärden ökar tiotalt, men tittar på man enbart på betygen i svenska och engelska så sjunker de något, säger han.
Totalt kostar grundskolorna i Stockholm 7,2 miljarder kronor. Nämnden gör ett överskott på 87 miljoner kronor, det är pengar som inte kan gå tillbaks till verksamheten. De 98 skolor som har eget ansvar för sin ekonomi har ett samlat gemensam överskott på 107 miljoner från de två senaste åren som de får med sig in i 2009.