Fick din ettagluttare ett skriftligt besked om hur det gick i skolan under höstterminen?
Det var i alla fall vad regeringen ville. Men riktigt så enkelt var det inte. I Stockholm råder fortfarande osäkerhet bland rektorerna om hur saken ska hanteras.
Skriftliga omdömen, som "får" vara betygsliknande, är obligatoriska från och med det pågående läsåret. Men det var lättare sagt än gjort att genomföra - trots att de allra flesta skolor sedan flera år genom individuella utvecklingsplaner och i utvecklingssamtal berättat för elever och föräldrar hur det går i skolan.
I Stockholm blev det mer än lovligt besvärligt sedan utbildningsnämnden i oktober beslutade att införa en "gemensam struktur för skriftliga omdömen". Såväl Skolverket som Skolinspektionen kritiserade Stockholm eftersom omdömena ska beskriva elevens kunskaper i förhållande till den lokala pedagogiska planeringen.
I utbildningsnämndens beslut ingick en mall där omdömena "i hög grad", "ja" och "osäkert" föreslås användas för att beskriva elevens möjligheter att nå målen i årskurs 9. "I hög grad" är avsett att användas från årskurs 4.
- Ett sätt att smygvägen införa betyg redan i första klass, hävdade Jonas Eklund och Per Olsson, båda mp, som överklagade utbildningsnämndens beslut till länsrätten. De menade också att utbildningsförvaltningen översked sina befogenheter när beslutet fattades eftersom det enligt grundskoleförordningen är respektive skolas rektor som ska bestämma hur de skriftliga omdömena ska se ut.
Men utbildningsnämnden värjer sig. Det var aldrig meningen att ta över rektorernas beslutanderätt i frågan, den gemensamma strukturen ska endast ses som en "vägledning", skriver nämnden i sitt svar till länsrätten.
Men hur många av Stockholms grundskoleelever som till slut fick några skriftliga omdömen, betygsliknande eller ej, det vet inte utbildningsförvaltningen i dag. Alla skolor har hanterat saken efter eget huvud.
En rundringning som DN gjort visar att några haft för avsikt att använda stadens mall men inte gjort det på grund av det osäkra rättsläget, andra tänker inte göra det eftersom de redan har andra, mer välutvecklade metoder för att skriftligt dokumentera och meddela hur det går för eleverna.
Det är oklart när länsrätten avgör frågan om hurvida utbildningsnämnden var behörig att fatta beslut i frågan eller inte.