47 helpdeskar, 30 datorhallar och flera olika journalsystem. Landstinget IT-verksamhet är ineffektiv och dyr. Med enkla metoder kan man spara 200 miljoner per år, enligt IT-direktören Jan Zetterdahl.
IT-verksamheten inom Stockholms läns landsting har en kostsam historia. Ett exempel är försöket att samordna sjukhusens journalsystem. År 2003 startades projektet "Gemensam vårddokumentation" (GVD) som skulle samla alla systemen i en gemensam vårddatabas. När projektet lades ned förra året hade det kostat skattebetalarna mellan 300 och 500 miljoner kronor beroende på vem man frågar. Den lägre summan enligt landstinget och den högre enligt projektets kritiker.
- Jag vill inte recensera GVD, men man kan konstatera att det blev för svulstigt. Samtidigt har vi nytta av det i dag, mycket av det man gjorde återanvänds, säger Jan Zetterdahl, som tillträdde som IT-direktör på Stockholms läns landsting i oktober.
GVD-projektet bidrog till att landstinget nu gör en rejäl översyn av IT-verksamhetens kostnader. Verksamheten är ineffektiv och slukar omkring en miljard varje år. Som exempel kan nämnas att det finns 47 olika helpdeskar - hjälpcentraler dit anställda kan ringa med datorproblem. Hjälpcentralerna har alla olika telefonnummer och ingen av dem har öppet dygnet runt.
- Det säger sig självt att det är ineffektivt och kostar pengar. Det borde så klart vara ett och samma nummer som man kan ringa hela dygnet, säger Zetterdahl.
Även journalsystemen kostar mycket pengar, både i underhåll och i licensavgifter. För drygt ett år sedan fanns 26 olika system, ett antal man nu har fått ner till en handfull, enligt Zetterdahl. Planen är att ett och samma system, som heter Take care, ska användas inom hela landstinget. Take care används i dag på Karolinska men inte på övriga sjukhus.
All effektivisering ska sammanräknat spara 200 miljoner kronor per år, enligt Zetterdahl och landstingsdirektör Mona Boström.
200 miljoner per år i onödiga utgifter. Hade man inte kunnat göra den besparingen tidigare?
- Man kan inte hasta fram bra lösningar, särskilt inte när det gäller säkerhet som rör patientjournaler. Sedan kan jag hålla med om att vi exempelvis borde ha minskat antalet servrar tidigare, säger Mona Boström.