Slopad avgift på skolmat ökade elevernas aptit

- Det är jättebra att avgiften togs bort. Den mat vi fick tidigare var inte värd 1.200 kronor per termin, säger Alexander Kloow och tar en tugga nuggets med sötsur sås.

- Gratis är gott! Förut tog man en macka i kafeterian i stället. Nu äter fler riktig lunch, säger Nils von Essen, som liksom Alexander går i trean på Gångsätra gymnasium på Lidingö.

Alexander, Nils och deras kompisar Amanda Forsberg och Lilie Grandt var alla med i demonstrationen mot skolmåltidsavgift förra året på Lidingö. Elevernas protester gav resultat. Efter tio år med Sveriges högsta skolmåltidsavgift bestämde Lidingös politiker att avgiften skulle bort.

- Det fanns en kraftig opposition och intresset att få antalet elever som åt att öka var akut. Fler skulle få en näringsriktig måltid. Dessutom hamnade våra gymnasier i en dålig konkurrenssituation, säger Jan Weissenrieder (fp), vice ordförande i Lidingös kommunstyrelse.

I en kommun som Lidingö, med landets tredje högsta medelinkomst, kunde man tro att 1.200 kronor per termin skulle vara obetydligt. Men siffrorna visar något annat. Nu när det blivit gratis äter 80 procent av Gångsätras 600 elever skolans lunch. Tidigare var det bara hälften.

- På den här ön finns alla inkomstklasser. Det är bra att skolmaten nu är gratis, säger Gångsätra gymnasiums rektor Christer Yllner.

Som DN berättade i lördags tar tre av Stockholms läns 26 kommuner betalt för skolmaten på gymnasiet: Täby, Vaxholm och Österåker. Även Haninge har testat avgift på 500 kronor per termin, men den togs bort efter våldsamma protester.

Frågan om att införa skolmåltidsavgift har varit uppe i flera kommuner, bland annat i Tyresö där man år 2000 kände sig tvingad att spara pengar. Förvaltningen föreslog avgift, men politikerna beslutade i stället att ta bort rikskupongerna för personalen.

- Elever som äter lunch blir piggare, friskare och duktigare. Det visar vår forskning, liksom andras, säger Tommy Jacobson, som skrivit om matvanor och skolprestation tillsammans med Gerhard Nordlund på Umeå universitet.

När skolmaten kostar tenderar pojkarna att trycka i sig snabbmat, medan flickorna tar en fika eller avstår helt och hållet från att äta.

Tommy Jacobson påpekar att skollunchen är en mycket liten del av den totala utbildningskostnaden. För Lidingö, som är en liten kommun, handlar det om 2,5 miljoner kronor i merkostnader sedan avgiften slopades.

Tommy Jacobson anser att Täby, Vaxholm och Österåker borde följa Lidingös exempel.

- Varför ska man börja schackra med elevernas hälsa på gymnasiet? Jag tycker att det borde vara lag på att gymnasieelever, liksom grundskoleelever, ska serveras gratis lunch, säger Tommy Jacobson.

Ingen av de tre kommunerna planerar att återinföra gratismat.

- Vi är inte speciellt stolta över avgiften, men vi har inte haft ekonomiskt utrymme för att skrota den, säger Bengt Hansson (afv), kommunalråd i Vaxholm.

Att eleverna äter skräpmat och att låginkomsttagare har svårt att betala skolmatsavgiften är argument som inte biter på Claes Gillberg (m), ordförande i Täbys gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd.

- De som inte klarar att betala får vända sig till socialtjänsten. Det är himla olyckligt för dessa barn, men vi ska inte behöva rätta våra regler efter den lilla procentandelen av befolkningen. När det gäller skräpmat är det inte politikernas ansvar att ta eleverna i örat och tala om att de ska äta nyttigare, säger Claes Gillberg.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut