Två frågor om segregationen i Stockholm till Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms universitet.
Vilka är de största utmaningarna inom ditt forskningsområde?
"Mot bakgrund av att antalet invandrare ökat i Sverige under de senaste decennierna är uppgiften att analysera levnadsförhållandena för den invandrade delen av befolkningen central. Skillnaderna mellan invandrare och infödda svenskars sysselsättning, inkomster och löner växer jämfört med läget under 1970-talet."
"Den främsta drivkraften bakom skillnaderna i utbildningskarriärer och arbetsmarknadskarriärer mellan unga människor med svensk bakgrund och med invandrarbakgrund finns hos uppväxtfamiljens utbildningsmässiga och socioekonomiska resurser. Etnisk och socioekonomisk bostadssegregering förklarar en mindre del. På arbetsmarknaden finns det ett omfattande gap mellan grupperna även när hänsyn tagits till individens egen utbildning, uppväxtfamiljens resurser och var man bodde under uppväxten. En rimlig hypotes är att detta beror på diskriminering."
"Vi vet lite när det gäller frågor som vilka resurser (exempelvis yrkes- och arbetslivserfarenhet) invandrare för med sig och vad de förvärvar i Sverige. Vilka skillnader finns mellan olika grupper av invandrare? Hur kan de få användning för sina kvalifikationer i det svenska arbetslivet och samhället?"
Med vilka konkreta åtgärder kan integrationsprocesserna i Stockholm förbättras?
"Tidiga insatser för barns kognitiva utveckling förefaller ge särskilt stor avkastning i termer av senare skolresultat, särskilt för barn från mindre gynnsamma hemmiljöer. Det innebär att en förskola och skola av hög kvalitet är viktig. Reformer som vårdnadsbidrag för familjer som inte vill skicka sina barn på dagis kan, om många lågutbildade ansöker om detta, visa sig vara kontraproduktiva. I synnerhet kan detta gälla invandrarfamiljer som lever i utanförskap och utan kontakter med majoritetssamhället."
"Man bör skapa goda förutsättningar för arbetsmarkandsdeltagande för de personer med invandrarbakgrund som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Att erbjuda yrkesutbildning i nya yrken, eller en fördjupning och aktualisering av de yrkeskvalifikationer som de haft med sig från hemlandet, kan vara en relativt billig åtgärd jämfört med kostnaderna för permanent inaktivitet."