Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Södertäljeskola tar emot många flyktingar från Syrien

Ronnaskolans rektor Lina Axelsson Kihlblom.
Ronnaskolans rektor Lina Axelsson Kihlblom. Foto: Lotta Härdelin

På onsdagen börjar fredskonferensen om Syrien och samtidigt rustar det svenska samhället för en ökande flyktingström – bara förra veckan kom 400 hit. På Ronnaskolan i Södertälje träffas kompisarna som undkommit det krigshärjade landet.

Personalen på Ronnaskolan i Södertälje börjar bli medietränad. För någon vecka sedan var brittiska tv-jätten BBC på besök. Några dagar tidigare tyska tidningen Süddeutsche Zeitung. Skolan lockar de som vill förutse det egna landets framtid, när hundratusentals syrier söker skydd från kriget.

– De ställer inte så mycket frågor egentligen, utan kommer mest för sin ”story”. Alltså den om att det egna landet står inför stora utmaningar, säger Ronnaskolans rektor Lina Axelsson Kihlblom.

Det är utmaningar som Ronnaskolans personal i så fall borde vara experter på. Skolan med nästan 800 elever tar varje år emot 100 nyanlända flyktingar. Nyanländ är den som varit i Sverige två år eller mindre. I dagsläget utgör de 16 procent av eleverna. De flesta kommer från Syrien. Varje dag står en ny familj i skolans reception. Det är en utveckling som lär hålla i sig om inte FN:s fredskonferens får snabba resultat.

Därför riktas omvärldens blickar nu på nytt mot Södertäljes omtalade flyktingmottagande. Den social­demokratiske kommunordföranden Boel Godner har redan krävt att andra kommuner tar ett större ansvar, men Ronnaskolans rektor är trött på problembeskrivningen.

– När jag började här sa min mamma att hon skulle köpa skottsäker väst till mig. Så polariserad är bilden. Klart det här är en utmaning, men det är väl därför vi har flerårig pedagogisk universitetsutbildning. Nyanlända elever är en anledning att utvecklas, säger Lina Axelsson Kihlblom och fnyser åt frågan om hon skönmålar bilden av den egna skolan.

På whiteboarden bakom henne har två elevers terminsbetyg satts upp. En handfull ”F”, underkänt, är inringade. ”De här eleverna har jag sagt att jag ska jaga varje dag.”

Det har gett resultat.

För två år sedan var bara hälften av skolans elever gymnasiebehöriga. Politikerna ropade efter tvångsförvaltning. I dag är siffran 78 procent, fortfarande en bit från rikssnittet på 88 procent men det har i alla fall tystat de värsta olyckskorparna.

Det innebär inte att skolan är utan problem. Det största: svenska föräldrar.

– De flyr invandrare. I dag har vi bara några få svenska barn kvar. Det innebär att vi förlorar elever med svenskt modersmål, vilket försämrar för de som kommer hit, säger Lina Axelsson Kihlblom.

De som är nyanlända har vanlig undervisning i sin klass under fyra dagar. Den femte har de särskild undervisning i svenska. I klassrummet sitter Jhon Hendi, Shams Hanna och Gabriella Edo. De är alla från Syrien. Jhon Hendi har varit här längst, i ett år och åtta månader. Gabriella Edo kom för tre månader sedan.

– Skolan här är väldigt annorlunda mot i Syrien. Här får vi datorer och mat. Hemma var det ofta för farligt för att gå till skolan. Jag kommer från Aleppo, säger hon.

De andra fyller i åt henne, ”Aleppo, det är det värsta!”. Gabriella nickar. Hennes familj är i säkerhet i Sverige, men kompisar och släktingar är kvar i staden som blivit skådeplatsen för några av krigets värsta grymheter.

Att det nästan inte går några svenska elever i skolan gjorde alla de nya eleverna förvånade.

– Det var faktiskt skönt att folk här pratar ens eget språk, då är det lättare att få kontakt och stöd. säger Shams Hanna.

För lite mer än ett år sedan flydde hon med familjen från Turkiet till Grekland. 36 timmar i en liten båt över Medelhavet som varje år slukar hundratals andra flyktingar. I dag pluggar hon glosan ”visselpipa” i plural.

Klasskamraten Jhon Hendi hänger med bra i konversationen på svenska, men tycker att det kunde vara bättre.

– Vi behöver fler svenskar i skolan som vi kan prata med. Nu kan man bli retad om man säger fel, men svenskar rättar en bara, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.