STHLM

Solen ska lysa upp i Järva

Jonas Buddgård, solcellskonsult och Lisa Enarsson, projektledare miljöförvaltningen, i Husby.
Jonas Buddgård, solcellskonsult och Lisa Enarsson, projektledare miljöförvaltningen, i Husby. Foto: Hannes Holmström

Hur kunde Stockholm med sitt rykande kolkraftverk och sina avgasstinna bilköer utses till Sveriges klimatstad? Svaret finns på hustak på Järvafältet, som är på väg att bli norra Europas solcellstätaste område.

Från taket på loftgångshuset vid Trondheimsgatan i Husby har vi en vidsträckt utsikt. En del av väggen på ett hus är klädd med svarta solcellspaneler. Huset intill har snedställda paneler på taket. Nedanför oss ska monteringen av solceller på Husbybadet ta fart och där vi står är den åt söder sluttande delen av taket på två hus täckt av svarta paneler.

– Först hade vi tänkt bygga ett 150 meter högt vindkraftverk. Men det fanns ingen plats där vi kunde bygga det så vi gick över till att satsa på solceller. Det var bra eftersom det finns väldigt många platser lämpade för solceller, att hitta en eventuell andra plats för ett vindkraftverk hade aldrig gått, berättar Lisa Enarsson.

Hon är projektledare för Hållbara Järva på Stockholms miljöförvaltning och blev inte ledsen när just solenergisatsningen på Järvafältet omnämndes speciellt när en internationell jury nyligen utsåg Stockholm till Sveriges klimatstad. Hållbara Järva är ett miljöpussel med många bitar – från att lära invånare som så önskar att cykla till att halvera energianvändningen när ­miljonprogramshusen renoveras.

När miljonprogramshus på Järvafältet renoveras står energisparande i fokus. Det finns stora summor och mycket komfort att tjäna på att isolera om hus som slösar energi och – delvis – är väldigt dragiga. Ett komplement till energibesparingen är ett tillskott av förnybar energi ­genom en satsning på solceller.

Svenska Bostäder och Familje­bostäder sätter upp solpaneler på många hus i Husby och Rinkeby samtidigt som fastighetskontoret ska se till att Husbybadet och ­Tenstabadet får en del av sin energi från solceller. När arbetet med den etapp som delvis bekostas av ett anslag på 11 miljoner från Delegationen för hållbara städer är klart ska Järva ha 10.000 kvadratmeter solceller på tak och väggar. Det är den största solcellssatsningen ­hittills i norra Europa.

– Vi kommer att följa upp den noga och se till att alla data om hur mycket energi som produceras hela tiden finns tillgängliga för ­forskare i hela världen, betonar Lisa ­Enarsson.

Hade någon för tio år sedan kläckt ett förslag på långa rader av solceller på tak i nordliga Sverige hade alla med ekonomiskt ­sinnelag gapskrattat. Nu har priset på solceller sjunkit så mycket att det går att få ekonomi i solcellspaneler oavsett om staten ger bidrag eller inte.

– Det har skett en enorm utveckling. Redan i dag är det så att en bostadsrättsförening som vill investera i solceller kan sänka sina energi­kostnader, säger solcells­konsulten Jonas Buddgård från företaget Energibanken.

En uträkning som Familjebostäder gjort för sina solceller i Rinkeby ­visar att anläggningen är betald ­efter 13 år och om cellerna håller i 30 år som de beräknas göra betyder det gratis el i 17 år.

– Man kan räkna på ett annat sätt också. Elektricitet kostar omkring en krona per kilowattimme. El från solceller kostar mellan 70 och 90 öre per kilowattimme att ­producera. Så solcellselen är lönsam även utan bidrag, betonar ­Jonas Buddgård.

Han är säker på att de genomsnittliga svenska elpriserna på sikt ­kommer att stiga. Så med tiden kommer solceller att bli ett ännu mer lönsamt alternativ även om priserna på solceller troligen stabiliserats efter en kraftig nedgång.

Solcellerna på taken till de två husen på Trondheimsgatan ska klara av 15–20 procent av fastighetselen – betydligt mer på sommaren och mindre på vintern. Det hade varit möjligt att sätta upp mer solpaneler, men Svenska Bostäder har valt att inte sälja el från solcellerna – det skulle leda till skattemässiga bekymmer.

Jonas Buddgård och Lisa Enarsson tror att solcellspaneler i framtiden kommer att vara vanliga på tak i Stockholm. I takt med att solceller sakta men säkert blir vanligare kommer fler och fler att komma på att det går att tjäna pengar och spara miljön genom att montera upp solcellspaneler på tak som inte används till någonting och inte lutar mot norr.

– Men det är viktigt att solcellerna inte skuggas. På många tak finns det ett gytter av takhuvar, fläktrum, rör och antenner, de är olämpliga om solcellerna ska vara effektiva, påpekar Jonas Buddgård.

Hur har då de som bor i Husby och Rinkeby tagit emot satsningen på solceller?

– Vi hade 700 mycket positiva besökare på två möten om projektet här i Husby samtidigt som de så kallade Husbykravallerna pågick. Kunskapen om skillnaden mellan solfångare och solceller är större här än på andra håll i Stockholm, tror Lisa Enarsson.

Fakta: Järva

Har utsetts till en av tre nya ”miljöstadsdelar” i Stockholm. De andra är Norra Djurgårdsstaden och Västra Liljeholmen. En tanke är att miljösatsningarna i Järva ska kunna användas som förebild för miljösatsningar i andra förorter.
60.000 människor bor på Järvafältet.
25.400 bostäder är byggda och de flesta mellan 1966 och 1980, under miljonprogrammets dagar. En stor del av dessa kommer att renoveras de närmaste åren.
5.000 lägenheter ingår i ett renoveringsprojekt av Svenska Bostäder.

Solcellspaneler
Solcellspaneler har ganska snabbt utvecklas till en standardprodukt. De tillverkas i huvudsak i Kina och har ett standardmått på 1,0 x 1,6 meter. Panelerna kan enkelt fogas samman till stora väggar eller tak. Utvärderingar som gjorts visar att solcellspaneler på tak producerar omkring 30 procent mer energi än solcellspaneler på en vägg. Idealet tycks vara att placera dem på ett tak som lutar omkring 45 grader mot söder. Det går att montera dem även på lutande ställningar på ett platt tak. Då går det dock inte att få in lika många paneler på samma yta som på ett sluttande tak.
Stockholm satsar
Stockholms stad har gjort en solkarta som visar den teoretiska solinstrålningen på alla tak. På tak med hög instrålning som inte har alltför många skuggande installationer är det troligt att solpaneler kan vara ekonomiskt och klimatmässigt lönsamma. Stockholms förutsättningar som solenergistad är ganska goda – de liknar förhållandena på många håll i Centraleuropa.