Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

SOS Alarm: Mänskliga faktorn bakom falsklarm

02:27. Hesa Fredrik slog falskt larm på söndagen. DN åkte till Stockholm Centralstation på måndagen för att fråga Stockholmarna hur de reagerade när larmet utlöstes.

SOS Alarm har konstaterat att mänskliga faktorn orsakade larmet – Viktigt meddelande till allmänheten – som felaktigt ljöd över Stockholms län på söndagskvällen. Inrikesminister Anders Ygeman säger i en skriftlig kommentar att regeringen ser allvarligt på händelsen.

Enligt Krisinformation.se ska SOS Alarm ha skickat ut signalen ”Faran över”, men utan att den hördes.

”Regeringen ser mycket allvarligt på händelsen. Det är oerhört viktigt att det finns fungerande rutiner för detta. Regeringen kommer därför att ge ett uppdrag till MSB om att redovisa och utvärdera omständigheterna kring felaktig VMA-signal i Stockholm den 9 juli”, skriver inrikesministern.

Iréne Svenonius (M), ansvarig för Stockholm läns landstings krisberedskap, välkomnar regeringens inititativ. 

– Vi ser väldigt allvarligt på händelsen och det är viktigt att man genomför en utredning, säger hon.

Mycket av krititken riktar Iréne Svenonius mot att de inblandade parterna inte följde riktlinjerna som gäller vid krissituationer, och att det inte blåstes faran över.

– Om man upptäcker falsklarm ska man också blåsa faran över, säger Iréne Svenonius.

Dröjsmålet med information och att flera sajter för samhällsinformation kraschade, gjorde att det hann det skapas en oro hos allmänheten, säger hon. Händelsen riskerar dessutom att skada förtroendet för ansvariga myndigheter. För att säkerställa att kriskommunikationen fungerar i framtiden kommer Stockholms läns samverkangrupp därför att se över sina rutiner.

– Kommunikationen är viktig både inom samverkansgruppen och till medborgnarna om var de ska vända sig i första hand. Det är mycket som ska uppdateras, säger Iréne Svenonius.

Även försvarsministern anser att svenskarnas krisberedskap behöver bli bättre. ”Det är uppenbart att det finns ett behov av att bygga upp allmänhetens kunskap om totalförsvaret”, säger Peter Hultqvist (S) via sin pressekreterare.

Han påpekar att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått ett sådant uppdrag.

VMA-larmet, som även kallas Hesa Fredrik, ljuder regelbundet över landet sedan 1950-talet och ska varna vid exempelvis samhällsfaror som brand, extremväder eller krig. Klockan 15 första måndagen var tredje månad testas systemet i skarpt läge. 

Det är SOS Alarm som ansvarar för att skicka ut VMA–signalen till allmänheten, liksom att göra de månatliga testerna. För att kontrollera systemet gör SOS Alarm även ett eget test en gång i veckan klockan 22 på söndagar. Dessa tester ska normalt ske ljudlöst. Men på söndagskvällen gick något snett.

Läs mer: Ansvarig för krisledning fick inte information ”Mycket har gått fel”

SOS Alarm har startat en internutredning för att ta reda på vad som ligger bakom felet. Men redan under måndagen kunde de konstatera att felet det handlade om mänskliga faktorn, enligt Linda Bengtsson, presschef på SOS Alarm.

– Vi har haft fokus på den här frågan sen i går och kan konstatera att det är ett handhavandefel. Det är den mänskliga faktorn som ligger bakom att det blev som det blev. Vi har brustit i våra rutiner, säger Linda Bengtsson till TT.

Beslutet om att skicka ut VMA-larmet i skarpt läge sker endast på uppdrag av räddningstjänst, polis eller en myndighet som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), enligt Linda Bengtsson. De kontaktar sedan Sveriges radio som går ut med ett meddelande till allmänheten.

Sedan 1 juni i år kan SOS Alarm även skicka en varning via sms vid till exempel en större brand i ett område för att uppmana invånare att gå inomhus och stänga fönster och dörrar.

Efter söndagens falsklarm blev polisen nedringd. Under 20 minuter fick polisen över 4.000 samtal på sitt nummer 114 14 – i vanliga fall är det drygt 150 samtal en normal söndag vid den tiden på kvällen.

Läs mer: Det här ska du göra när ”Hesa Fredrik” larmar

Linda Bengtsson har förståelse för att många blev oroliga när de hörde Hesa Fredrik på söndagen.

– Vi fick en ökad anstormning av samtal, och är man inte van att höra det här ljudet är det klart att man reagerar, säger hon.

Läs mer: SOS Alarm hörde inte larmet

Hur ser ni på att det tog tid innan allmänheten fick information och att det inte gick ut något faran över-larm?

– Det är allvarligt att funktioner som behöver fungera inte fungerade. Men det var ett vanligt test och fanns ingen information om att det fanns en orsak. Därför kanske många upplevde att det tog lång tid innan de fick information om att det var ett falsklarm.

– Det var olyckligt att det inträffade, och det var inte meningen att det skulle vara skarpt läge, tillägger Linda Bengtsson.

Enligt Krisinformation.se ska SOS Alarm ha skickat ut signalen ”Faran över”, men den blev ljudlös istället för skarp.

MSB:s vikarierande generaldirektör Nils Svartz är inte nöjd med hur det fungerade i går.

– Så här ville vi inte att det skulle bli. Någonstans har det brustit i rutinerna och vi håller på att utreda vad som gick fel, säger han till TT.

Allan Widman (L), ordförande i försvarsutskottet är också kritisk:

– Det är naturligtvis allvarligt när något sådant här inträffar. Dels riskerar det att tränga undan andra viktiga meddelanden som bör komma fram, och det andra är att det är viktigt att den här signalen bara går när det är allvar, annars riskerar man på sikt att urholka den starka signal som VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) utgör, säger han till TT. 

Att samhället gör misstag i krissitutioner är helt normalt, enligt forskare. Det beror dels på att många olika aktörer som myndigheter, räddningstjänst och sjukvård är inblandade, och dels för att man måste fatta beslut innan man har all information över händelsen. 

– Saker skiter sig vid en samhällskris, annars är det ingen kris. Man kan inte tro att samhället kan hantera kriser klanderfritt, säger Christian Uhr, universitetslektor i samhällets krishantering och sakkunnig på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Enligt Christian Uhr visar forskningen att människor oftast agerar rationellt vid en kris, som att söka information, och att det sällan uppstår panik.

Även om gårdagens falsklarm var olyckigt finns det lärdomar att dra, anser han.

– Man kan se det som ett lärtillfälle om hur man ska agera vid en samhällskris. Samtidigt är det viktigt att se till att allmänheten har 100 procent förtroende för larmsystemt så att det inte avfärdas som ett misstag. Den reaktionen måste verkligen sitta, säger Christian Uhr. 

För att höja beredskapen inför en samhällskris arbetar många myndigheter aktivt för att nå ut med information till svenska folket om hur man ska bete sig.

– Man har strategier för att nå olika grupper. Det kan vara brandförebyggande arbete, som att räddningstjänsten knackar dörr eller att man ger ut informationsmaterial på olika språk, säger Christian Uhr.

 

Rättelse 2017-07-10 10:17
I en tidigare version av texten angavs fel uppgift om hur ofta ”Hesa Fredrik” testas.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.